Sedan den nya lagen infördes i juli 2014 har närmare 70 fall gällande äktenskapstvång och vilseledande till äktenskapsresa anmälts, men bara ett har gått till åtal.
– Många har lagts ner på ett tidigt stadium, säger Mikael Thörn, sakkunnig i det nationella kompetensteamet.
– Men eftersom det pågår flera utredningar just nu kan det också komma fler åtal inom kort. Det finns ett stort symbolvärde i en fällande dom. Att brott leder till fängelse kan också ha en förebyggande effekt.
Tidigare i år aviserade regeringen att man ville ha en översyn av lagen för att få utrett varför den inte fått avsedd effekt. Regeringen vill bland annat ha besked om det är lagstiftningen eller kompetensen hos utredarna som brister. Det senare gäller både åklagare och polismyndighet.
Mikael Thörn pekar för sin del på de stora skillnaderna i kunskap ute i landet. Uppdraget att föra ut kunskapen ligger bland annat på länsstyrelserna.
– Alla berörda ska informeras om den nya lagstiftningen. Nationella Kompetensteamet har genomfört utbildningssatsningar, tagit fram informationsfilmer om lagstiftningen, med mera. Stora satsningar har genomförts i flera län. Där har personal på de ansvariga myndigheterna fått fortbildning och deltagit i seminarier.
– På andra håll brister det till och med i grundutbildningen, till exempel till socionom.
Alla som misstänker att ett barn far illa kan anmäla det till socialtjänsten. Den som arbetar inom skolan är till och med skyldig att göra det. Sedan blir det socialtjänstens uppgift att skydda barnet, för att polisen ska kunna utreda om det föreligger ett brott.
Men när det gäller barn som utsätts för hedersförtryck brister det allt för ofta, säger Mikael Thörn.
– Man måste reagera direkt. När barnet har lämnat Sverige är det mycket svårt att utreda det som hänt. Tyvärr finns det alldeles för många fall där myndigheter känt till att ett barn riskerar att föras ut ur landet, men där man ändå inte har reagerat förrän det varit försent.
Domen i Lunds tingsrätt har överklagats av pappan.