Två gånger om året gör Arbetsförmedlingen en prognos över arbetsmarknadsutsikterna. I går presenterades prognosen för år 2015.
I riket väntas bara en mycket liten minskning av arbetslösheten, från 8 procent till 7,9 procent. I Sörmland väntas en minskning från 10,5 procent till 10 procent.
Arbetsförmedlingens konjunkturindikator, som bland annat bygger på 435 intervjuer med privata arbetsgivare i Sörmland, är i stort sett oförändrad jämfört med de två föregående undersökningarna.
– Det här har gjort att vi både på riksnivå och i de flesta län har tonat ner bedömningar om sysselsättning och arbetslöshetens utveckling för 2015, säger Jens Lotterberg, utredare vid Arbetsförmedlingen.
Orsakerna är bland annat att den privata konsumtionen planar ut, svag tillväxt inom EU och oroligheterna i östra Ukraina.
Det är stor skillnad på arbetslösheten inom länet. De fem östligaste kommunerna har för det mesta en lägre arbetslöshet än riket.
– Den östligaste kanten har naturligtvis bra pendlingsmöjligheter mot Stockholmsområdet, säger Jens Lotterberg.
Länets fyra kommuner i den centrala och västra länsdelen har dock högre arbetslöshet än riket.
– Exempelvis har Eskilstuna, om man tittar bakåt, varit en väldigt stark industristad, men som undan för undan har haft svårt att upprätthålla sysselsättningen inom tillverkningsindustrin. Flen och Katrineholm har också drabbats i liknande utsträckning, säger Jens Lotterberg.
Arbetslösheten är särskilt hög bland utsatta grupper som till exempel äldre, funktionsnedsatta, utomeuropeiskt födda och personer som enbart har förgymnasial utbildning.
– Vi har många personer som behöver stöd, hjälp och kompetensutveckling för att lättare komma in på arbetsmarknaden, säger Jens Lotterberg.
Sedan oktober 2012 har antalet arbetslösa ungdomar i länet minskat med 700 till 3 200.
– Vi kommer att få se att arbetslösheten fortsätter att sjunka i ungdomsgruppen. Dels beroende på en måttlig, men ändå stabil, utveckling på arbetsmarknaden. De ungdomar som har klarat gymnasiet har i grunden ganska bra meriter, antingen för att plugga vidare eller för att söka jobb.
Det finns en rad yrken där det råder brist på arbetskraft. Det gäller bland annat lärare och personal med eftergymnasial utbildning inom barn- och äldreomsorg samt hälso- och sjukvård. Inom stads- och samhällsbyggnadssektorn är det brist på bland annat civilingenjörer och tekniker.
Försäljare inom dagligvaru- och fackhandel är däremot exempel på yrken där det råder överskott på arbetskraft. Likaså barnskötare, städare, ekonomiassistenter och montörer inom industrin.
Fram till år 2025 ökar antalet personer i arbetskraften (arbetsföra åldrar 18–64 år) bara med 4 000 personer samtidigt som antalet personer som är 65 år och äldre stiger med 14 000. Utvecklingen medför att det kommer att skapas många nya jobb i takt med att behoven ökar inom bland annat vård- och omsorg.
– Det gäller bara att se till så att det finns efterfrågad arbetskraft inom de här områdena, säger Jens Lotterberg.