Torka och vattenbrist gör barrträden mindre motståndskraftiga mot skadeinsekter som granbarkborren. Det blev tydligt förra året då den lilla skadeinsekten förstörde 520 000 kubikmeter granvirke bara i Sörmland.
– Värdet på skogsbeståndet blir väsentligt lägre om det blivit skadat av granbarkborrar, säger skogskonsulenten Monica Pettersson vid Skogstyrelsen.
När tidningen träffar henne och kollegan Anne Eriksson i skogarna strax söder om Katrineholm håller de som bäst på att sätta ut granbarkborrefällor på ett kalhygge.
– Skogsägarna själva gör sitt för att bekämpa granbarkborren genom sök- och plockmetoden. Det innebär att de tittar efter träd med borrmjöl längs stammen, ett tecken på att det är angripet, berättar Anne Eriksson.
Upptäcker man borrmjöl ska trädet avverkas inom åtta veckor. Annars är risken att granbarkborren kläcker sina ägg och flyger vidare för att ge sig på nästa träd.
Granbarkborrefällorna som Skogstyrelsen nu placerar ut består av flera sammanfogade svarta trattar som sedan förankras på avsedd plats.
– Från toppen av det ihåliga röret släpper man ner en påse med feromoner som avsöndrar granbarkborrens egna doftsignaler. Feromonerna lockar till sig insekten som kryper in i trattarna för att sedan bli kvar där till dess att vi tömmer och destruerar dem, säger Anne Eriksson.
Skogsstyrelsen planerar att placera ut 230 granbarkborrefällor i Sörmland fördelat på två områden i Katrineholm, ett i Flen och två i Nyköpingstrakten.
– Det finns flera arter som gynnas av granbarkborren men inte när de uppträder i sådana här mängder. Just nu har vi en obalans i ekosystemet och när de dessutom förstör levande träd är de främst en oönskad skadeinsekt, säger Monica Pettersson.
Den lilla insekten, som mäter en dryg halv centimeter, övervintrar i marken i norra Europa och i träd längre söderut. Med våren och värmen vaknar den till liv och påbörjar sin destruktiva föreställning.
– Granbarkborren tar sig in under barken på grov gran där den lägger sina ägg. När äggen är kläckta behöver larverna näring och gräver därför nya gångar. Ett friskt träd är mer motståndskraftigt mot angrepp men efter de senaste årens torka är många granar försvagade och klarar inte av att försvara sig, säger Anne Eriksson och fortsätter:
– Så länge barken är frisk är granbarkborren intresserad. Ett nyligen vindfällt träd är extra hett att ge sig på då det har svagare motståndskraft.
Efter stormen Gudrun 2006, som tidigare var ett rekordår för granbarkborren, angreps 1,5 miljoner kubikmeter skog bara i Götaland. Efter torkan 2018 gick skadeinsekten loss på 2,5 miljoner kubikmeter i samma landsdel.
– När flera markägare tvingas avverka ett angripet skogsbestånd under så kort tid påverkar det också prisbilden negativt när utbudet av virke blir för stort. Det är dåligt både ut privat- och företagsekonomisk synvinkel, säger Anne Eriksson.
Huruvida utsättningen av de nya granbarkborrefällorna ska kunna rädda granskogen i Sörmland återstår att se.
– Markvattennivåerna är trots allt bättre än förra året och det borde hjälpa träden att stå emot bättre. Förhoppningsvis kommer stora mängder granbarkborrar lockas till fällorna i stället för att ge sig på granen och vi tror att de kan ha en hjälpande effekt för att rädda mer skog från angrepp, säger Monica Pettersson.