Det här exemplaret från 1958 (och då pratar vi om bilen...) står på tur att renoveras. Den har fått ny lack och nu återstår monteringsarbetet.
Kärleken till äldre bilar kan ta sig många uttryck. En del framhåller tjusningen i att skruva och renovera medan andra vurmar mer för forna tiders design. Vad som sedan styr vilket bilmärke man snöar in på är inte alltid lätt att bena ut.
För Andreas Uddling bultar hjärtat extra starkt för Renault och i synnerhet den modell som går under namnet 4 CV. Ett udda val kan tyckas i ett land där Volvo och Saab alltid stått högt i kurs tillsammans med svenskarnas historiska faiblesse för VW-bubblor och amerikanare.
– Egentligen är det svårt att svara på men Renault har alltid funnits i familjen. Farfar hade Renault, faster hade en Renault 4 CV och pappas första egna bil var också en 4 CV. Så när jag suttit och bläddrat i deras fotoalbum har modellen blivit hägrande och mytisk, säger Andreas Uddling när vi träffar honom på gården Rosenborg nära Vansö kyrka på Fogdön.
Där han bor tillsammans med hustrun Hanne, tre får, två katter och ett oräkneligt antal bin i kupor.
Och så var det visst några bilar också.
– Firmabilen som vi har till vårt företag Strängnäs Biredskap är en Renault Master. Och när hustrun ville ha en elbil blev det en Renault Zoe. Själv kör jag en Renault Laguna coupé till vardags. Det är helt galet egentligen om man tänker efter.
Det första som fångar blicken när man kliver genom gårdsgrinden är ett av Andreas objekt, en blekt blå 4 CV som fungerar som tillfällig trädgårdsskulptur. Den får vackert stå i kö. Andreas har fem till av den här bilmodellen att ta hand om, varav en används flitigt under sommarens utflykter och träffar.
En vacker dag kommer förhoppningsvis även det här lätt slitna exemplaret att susa fram på vägarna.
Renault 4 CV (namnet anspelar på att motorn har fyra franska så kallade skattehästkrafter – chevaux vapeur) betraktades som en sensation när den presenterades strax efter andra världskriget. Bilen ansågs då vara en toppmodern konstruktion som när den slutade tillverkas 1961 blev den första fransktillverkade bil att produceras i över en miljon exemplar.
Modellen var vanlig på de svenska vägarna under 50- och 60-talet men i dag finns inte många kvar. I den svenska märkesklubben, där Andreas Uddling är redaktör för klubbtidningen, har man koll på beståndet.
– Det finns kanske 250-300 bilar totalt. I klubben har vi kännedom om 150 stycken varav många är i trafik och rullar.
Renault 4CV var en vanlig syn på svenska vägar under 50- och 60-talet. Nu finns inte många kvar.
Veteranbilshobbyn har under de senaste åren präglats av kraftigt stigande priser där vissa modeller köps som investeringsobjekt snarare än hobbyprojekt.
– Det är en bred rörelse och det går inte att blunda för prisutvecklingen. En renoverad veteranbil betingar mycket pengar i dag men drivkraften för mig är inte det ekonomiska värdet. Jag tycker om att använda en bil som jag vågar åka i och kan laga om det händer något, säger Andreas och tillägger att det är stor skillnad på olika bilmodeller.
– Det finns många fördomar kring franska och italienska äldre bilar i Sverige vilket medför att de inte värderas lika högt som exempelvis en VW från tidigt 50-tal. De kan betinga priser på 300 000 kronor. En fin 4 CV kanske har ett pris på 50 000 kronor.
Vad är tjusningen med gamla bilar?
– Det är både detta med tekniken som är ganska lättfattligt men också alla kringhistorier när man stannar och tankar och folk kommer fram och berättar minnen. Det är en bit av den kulturhistoriska delen av när Sverige blev motoriserat som är så spännande och kul. Och snart är det läge att ge sig ut igen.