Åke Andersson är en av de 35 yrkesfiskare som är verksamma på Mälaren. Han säger att skarven ställer till stora bekymmer.
– Så mycket fiskskador som vi har upplevt från i våras och framåt är det nog ingen som har upplevt tidigare. Det är något helt fruktansvärt.
– Skarvarna hugger på fisk som sitter i näten. De ger sig också på stora fiskar som de tror att de ska kunna äta upp. Man kan få gösar som har en decimeter långa öppna sår. Tarmarna kan hänga ute. Det ser för jävligt ut.
Mats Eriksson är ordförande i Mälarens Fiskareförbund.
– Det är mycket skador. Många gånger när man har dragit upp en fångst kan det ju vara uppemot 10-15 fiskar som inte går att sälja på grund av att de är skarvrivna.
– Vårt bekymmer är ju att de även river stora gösar som de inte är kapabla att äta eller ha ihjäl, men de river dem ändå och skadar dem. Vi kan inte sälja dem. Man får kassera dem.
En skadad fisk kan innebära en förlust på 100 kronor.
– Om en skarv river sönder en gös på ett och ett halvt kilo rör det sig i alla fall om nästan 100 kronor om priset är skapligt.
Det finns yrkesfiskare som har tvingats kassera stora mängder fisk.
– Vi har säkert kasserat några hundra kilo som vi inte har kunnat ta reda på. Då är det gös som är ända uppåt två-tre kilo som är sönderdragna. Det är inga småfiskar. Det är ändå ett ganska stort värde, säger Åke Andersson.
Yrkesfiskarna irriterar sig även på att skarven ger sig på ålen.
– De äter ju jättemycket ålar. Det stör oss eftersom vi sätter ut ål i Mälaren. Allting har vi ju satt ut själva och betalat. Sen har vi en fågel som bara skadar vår miljö och äter det här, säger Mats Eriksson.
En yrkesfiskare kan förlora tiotusentals kronor per år på grund av skarvskador.
– Om man har en strut som rymmer mycket ål och skarven har sönder struten så att ålen går ut så blir det ju pengar, säger Gustaf Welin yrkesfiskare från Mellansundet norr om Kvicksund.
Han säger att den milda vintern kan ha bidragit till att antalet skarvar har ökat. Han menar även att skarvarna minskar fångsterna genom att de ligger runt fiskeredskapen och skrämmer bort fisken.
Gustaf Welin berättar att det har blivit nästan omöjligt att fiska siklöja i västra Mälaren.
– Det går inte att bedriva alls längre. Skarven tar dem. Får man 50 siklöjor i ett nät är 45 huggna. Siklöjan går ganska högt i vattnet, rör sig sakta och blänker fint i nätet. Det är ju dukat smörgåsbord!
Yrkesfiskarna berättar att möjligheterna att bedriva en effektiv skyddsjakt på skarv är begränsade.
– Det är inte så lätt att komma åt dem. Man kanske kan skjuta någon och sen är det jättesvårt att komma i närheten av dem. På naturreservaten får man inte gå in och skjuta fåglarna. Där är de fredade, säger Åke Andersson.
Han tycker att man borde förstöra skarvarnas ägg i deras bon på våren. Så kallad prickning innebär att man förstör äggen genom att sticka hål på skalen.
– Det vore det bästa. Den enda hjälp som vi har i dag är havsörnen för de plockar ju en del, men de hinner ju inte äta upp alltihopa.
Mats Eriksson säger att geografin gör det är svårt att jaga skarv på Mälaren.
– Det är svårt att mota dem mot skyttar.
Vad behöver ni för hjälp?
– Det man skulle vilja är ju att man skulle förstöra de här häckningsplatserna så att de slutar häcka här. Vi har försökt väcka den här frågan och pratat med alla. Jag tror inte de förstår hur det är.