I Statistiska centralbyråns senast förda statistik toppar alltså Gnesta listan nätt och jämnt, i Gnesta kommun är alltså 74,20% av befolkningen berättigade att söka in till högskolan. Dessvärre är det för Vingåkers kommun, där endast 52,20% av befolkningen är berättigade.
Att Gnesta toppar listan kommer som ett glatt besked för den tidigare rektorn på Frejaskolan, Bengt Greiff som nu är planeringschef på förvaltningen.
– Det känns väldigt skönt att få ett kvitto på att våra elever även gör ett bra jobb efter grundskolan, säger Bengt Grieff.
Bakom den fina statistiken finns ett kollektivt jobb, vilket innefattar en god studievägledning och bra lärarpersonal.
– Jag som tidigare rektor och som sett arbetet bakom kulisserna, kan berätta att både studievägledarna och lärarna har gett mycket goda förutsättningar för eleverna, berättar Bengt Greiff och förklarar att eleverna tidigt fått öppna ögonen för arbetslivsmöjligheterna.
Då Gnesta tidigare har haft mer dystra siffror i utbildningssammanhang, glädjer det extra menar Bengt och förklarar att det har gjorts vissa ansträngningar för att få bukt med det, vilket har visat sig lyckat.
Den lägsta siffran i statistiken står Vingåkers kommun för, varför det blivit så förklarar Magnus Karlsson, rektor på Slottsskolan.
– Det finns nog flera faktorer som bidragit till denna dåliga statistik, dels har vi tagit emot många nyanlända där alla inte haft möjlighet till skolgång tidigare, eller fått tid att lära sig språket, sedan är vi i grunden en brukskommun där pluggkulturen inte är så vanligt, berättar Magnus Karlsson och förklarar att han är förväntansfull att kunna ändra den dåliga statistiken inför kommande läsåren.
När det kommer till antalet högutbildade invånare i Södermanland, vilket innefattar eftergymnasial utbildning får dock Gnesta se sig besegrade, där toppar istället Strängnäs statistiken med sina 20%, på sista plats finner vi återigen Vingåker där 11% av befolkningen har eftergymnasial utbildning. Alldeles före Vingåker placerar sig Oxelösunds kommun, där 12% av kommunens invånare har en eftergymnasial utbildning. Förklaringen för de låga siffrorna är snarlik Vingåkers.
– Jag tror bland annat det beror på att Oxelösund är en industristad med mycket tillverkning, då har det räckt med en gymnasieexamen för att få ett välbetalt arbete för många, säger Catharina Fredriksson (S), ordförande för kommunstyrelsen i Oxelösund i en tidigare intervju.
Catharina Fredriksson har också berättat att hon inte heller ser några problem i den låga andelen högutbildade, men förklarat att det kan bli problematiskt på lång sikt.
– Det kan bli svårt att få tag på rätt kompetens i framtiden, och då även bli svårt att rekrytera, berättar Catharina.