Landstinget och Sörmlands räddningstjänster träffade 2008 ett avtal som säger att räddningstjänsterna ska rycka ut på hjärtstoppslarm. Avtalet reglerar också hur kostnaderna för material och utbildning ska fördelas samt att räddningstjänsterna hjälper landstingets sjukvårdskedja med dessa akuta uppdrag utan ersättning.
– Det var då det, i dag åker vi på bra mycket mer än så. Avtalet har glidit över från enbart hjärtstopp till att gälla alla prio ett larm. I början var det tio om året och det kan vi hantera men förra året handlade det om 56 uppdrag bara i Flen, säger Kjell- Åke Källström, räddningschef i Flens kommun.
Det motsvarar nästan 17 procent av den lokala räddningstjänstens totala antal utryckningar under det gångna året.
– I år fram till mitten av maj rör det sig om cirka 30 stycken och tendensen är att de ökar, säger Kjell-Åke Källström.
Räddningstjänsten har en kommunal budget att rätta sig efter och mer uppdrag för landstinget utan ersättning tär hårt på de egna resurserna.
– Jag tycker personligen att det är samhällsresurser som utnyttjas på rätt sätt. Det är klart vi ska hjälpa till och fortsätta åka på larmen men det handlar om att få betalt för jobbet vi gör. När det börjar tära på kärnverksamheten och vad vi enligt våra kommunala politiker ska göra blir det lite småjobbigt för oss, säger Kjell-Åke Källström.
En av de viktigaste anledningarna till att räddningstjänsterna åker på sjukvårdsuppdragen ligger i geografin. I Sörmland finns det i normala fall en ambulans per 27 000 invånare.
– Räddningstjänsterna har ett finmaskigare nät och närmare till medborgarna och kan ofta vara snabbare på plats, Säger Kjell-Åke Källström.
Förhandlingar mellan Landstinget i Sörmland och representanter för de kommunala räddningstjänsterna har pågått sedan ett halvår tillbaka. Parterna hade sitt senaste möte i början av april och nästa den här veckan.
– Jag hoppas att vi kan få en större del av kostnadstäckningen och i kommande avtal vill jag också att det är landstinget som kvalitetssäkrar vår personal. Sjukvårdsuppdraget är deras huvudansvar, säger Kjell-Åke Källström.
Tobias Erdsjö är ställföreträdande räddningschef i Eskilstuna kommun och han tecknar en liknande bild som i Flen, men med en betydande skillnad.
– Det har blivit en dramatisk ökning av sjukvård under delegation-larmen men vi känner inte av det lika mycket eftersom vi är en heltidsorganisation och de flesta larmen kommer när vi ändå har folk i tjänst. När det blir mer deltidspersonal som åker som i Flen kostar det mer, säger han.
Likt sin kollega i Flen ser Tobias Erdsjö dessa utryckningar som extremt viktiga och en del av räddningstjänsten även framöver.
– Det är värdefullt att vi åker på det, det handlar mer att få till det så att det funkar ekonomiskt, att kostnaderna går på rätt budget, säger han och önskar att avtalet ska tydliggöra vilka larm som innefattas.
– Från början var det bara konstaterade hjärtstopp men numera åker vi på andningsnöd som kan bli ett hjärtstopp. Avtalet behöver handla om vad vi ska klara av och personalen vill känna att de är tränade på rätt saker, säger Tobias Erdsjö.