Försäkringskassan gör flest kontroller inom föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning (vab), bostadsbidrag och sjukpenning.
Fyra Eskilstunabor fick under årets två första månader återbetalningskrav på totalt två miljoner kronor från Försäkringskassan. Störst återbetalningskrav riktas mot en man i 65-årsåldern som ska betala tillbaka närmare 930 000 kronor efter att ha tagit emot hel sjukersättning trots att han arbetat och haft inkomst i sju års tid.
De två miljonerna utgör hälften av den summa Försäkringskassans kontrollverksamhet konstaterat betalats ut felaktigt i Sörmland fram till sista februari i år. Ett nästan lika stort belopp i kommande felaktiga belopp har förhindrats att betalas ut. Och det handlar enligt Försäkringskassan inte om något oskyldigt slarv.
– Man har bedömt att det finns en medvetenhet. Det kommer inga slarvfel till oss, de hanterar myndigheten i övrigt. Vårt uppdrag är att utreda det som är systematiskt, organiserat, brottsligt och medvetet, säger Peter Fausö.
Han är områdeschef för Försäkringskassans kontrollverksamhet från Stockholm och söderut. Enheten jobbar med så kallade impulser, signaler om misstänkta ärenden. Dels kommer impulserna från Försäkringskassan internt, men även från allmänheten och andra myndigheter.
– När de väl kommer till oss så påbörjar vi en utredning som kan se lite olika ut. Det spänner sig från ärenden där en dag kan ha blivit fel till företag och assistansavtal där det blir jättestora belopp. Det är hela spektrat, säger Fausö.
Peter Fausö är områdeschef för Försäkringskassans kontrollverksamhet i södra Sverige.
Förra året inkom det över 19 000 impulser landet över varav 582 i Sörmland. De resulterade i nästan 42 miljoner kronor i återkrav i länet och i stort sett lika mycket i förhindrat utbetalat belopp. Totalt över 80 miljoner kronor.
Av de 582 ärendena ledde 156 stycken, drygt en fjärdedel, till polisanmälan. En siffra som procentuellt sett ser ungefär likadan ut på riksnivå.
– Vi jobbar mycket med att det ska vara lätt att göra rätt. Det finns en förståelse för att det kan bli fel, men då blir det aldrig ett kontrollärende eller en polisanmälan, säger Fausö.
Att det finns ett mörkertal råder det inget tvivel om, men det är omöjligt att beräkna hur stort det talet är menar Peter Fausö.
– Vi blir bättre och bättre hela tiden och upptäcker mer och mer. Men man kan därmed inte dra slutsatsen att det fuskas mer. Men du kommer förr eller senare fastna om du sysslar med den här brottsliga verksamheten.
Samtidigt betonar han att fuskarna är i minoritet.
Det handlar om stora belopp som Försäkringskassan begär tillbaka varje år med anledning av felaktiga utbetalningar. De två senaste åren har det landat på över två miljarder kronor (återkrav och stoppade framtida utbetalningar tillsammans).
– Vi har en av världens mest utbyggda socialförsäkringar så det är enorma belopp som betalas ut, men man ska komma ihåg att de allra flesta gör rätt.
Föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, bostadsbidrag och sjukpenning var de bidragsformer med flest ärenden under 2021 sett över hela landet. Men det fusk som uppgick i överlägset störst summa pengar var det rörande assistansbidrag. För andra året i rad kunde man i fjol konstatera över 460 miljoner kronor i felaktiga utbetalningar.
– Beloppsmässigt så blir assistans snabbt stora pengar då det är en oerhört generös och i pengar väldigt omfattande förmån. Så är det inte på samma sätt i ett vab-ärende så klart, men totalt sett så är vård av barn mer frekvent än assistans så på totalen blir det stora belopp även där, säger Fausö.
Det finns alltid möjlighet att ompröva de beslut Försäkringskassan fattar, men det är ytterst ovanligt att kontrollenheten får bakläxa.
Ärendena rörande ersättningen för vård av sjukt barn låg i topp förra året bland de bidragsformer där det fuskades mest under förra året i landet. Över 4 000 ärenden varav 195 ledde till polisanmälan.
– Vi har inte särskilt många ändringar och det är bra för annars hade vi gjort fel. Vi ska inte bedriva utredningar i fel ärenden, det är nog så viktigt, säger Fausö.
De bidragsformer där det fuskas mest har legat relativt konstant över tid upplever Peter Fausö. När det gäller trender brukar de handla om nya bidragsformer, så som de tillfälligt införda covidbidragen de senaste åren.
– Där det finns pengar finns det alltid kriminella element. De drar sig snabbt dit.
Kontrollenhetens arbete med att bli än mer effektiva i jakten på kriminella element och utstuderat fusk pågår ständigt. Dels genom att använda tekniken så optimalt det går, samverka med andra myndigheter och aktörer samt bli bättre internt på att plocka upp impulser.
– Vi försöker snabbt hitta nya modus, trender och fenomen så att vi ligger så nära den organiserade brottsligheten som det bara går, säger Fausö.