HÀr Àr bussen som ingen Äker med: "Otroligt slöseri"

Förra Äret hade busslinje 512 en enda betalande passagerare, och kostade 280 000 kronor att köra. Det gör den till lÀnets minst lönsamma busstur.

Lars Göransson Àr chaufför pÄ linje 512. Att köra en tom buss beskriver han som ett enormt slöseri med skattepengar.

Lars Göransson Àr chaufför pÄ linje 512. Att köra en tom buss beskriver han som ett enormt slöseri med skattepengar.

Foto: Magnus Grimstedt

Sörmland2020-09-21 06:30

– En liten skolpojke har faktiskt Ă„kt en gĂ„ng, det Ă€r jag bergsĂ€ker pĂ„. Kanske har han Ă„kt nĂ„n mer gĂ„ng ocksĂ„.

Orden Àr Lars Göranssons. Han Àr busschaufför pÄ linje 512 mellan Björnlunda och Kleva i Gnesta kommun, och det han pratar om Àr antalet resenÀrer hittills i Är.

I vÄras hade han ytterligare en passagerare, minns han.

– Före corona sĂ„ hade jag en kille, jag antar att han gick pĂ„ gymnasiet.

undefined
Buss 512 mellan Björnlunda och Kleva gÄr lÀngs en vacker rutt pÄ den sörmlÀndska landsbygden. Men i stort sett ingen Äker med bussen.

Buss 512 har tvÄ turer om dagen, en pÄ morgonen och en pÄ eftermiddagen, lÀngs en vacker rutt ute pÄ den sörmlÀndska landsbygden. Men bussen körs alltsÄ nÀstan alltid tom.

Lars Göransson trivs med sitt jobb som chaufför. Men att köra en helt tom buss dag efter dag kÀnns inte meningsfullt.

– Jag anser att det Ă€r ett otroligt slöseri med skattepengar, sĂ€ger han.

Kollektivtrafiken finansieras bara till en mindre del av biljettintÀkter. Resterande kostnader tÀcks av skattemedel. För buss 512:s del, med i det nÀrmaste obefintliga biljettintÀkter, fÄr sÄ gott som hela kostnaden tas av skattebetalarna i Gnesta kommun. Förra Äret kostade det 280 000 kronor att köra linjen, enligt Sörmlandstrafikens statistik, men dÄ var trafiken mer begrÀnsad Àn i Är. Antalet resenÀrer var Àven dÄ minimalt: Totalt gjordes 65 resor, de flesta av skolbarn, 2019. En endaste person köpte biljett pÄ turen förra Äret.

Även om buss 512 Ă€r ett extremt exempel, finns det mĂ„nga landsbygdslinjer med ytterst fĂ„ passagerare. Andra busslinjer drar in mer pengar, men biljettintĂ€kterna Ă€r lĂ„ngtifrĂ„n tillrĂ€ckliga för att tĂ€cka kostnaderna. Förra Ă„ret kostade den sörmlĂ€ndska busstrafiken nĂ€rmare 500 miljoner kronor, medan intĂ€kterna var 176 miljoner. RĂ€knar man bort intĂ€kterna frĂ„n skolkort, som betalas av skattemedel, drog trafiken in 119 miljoner.

Den som köper en biljett, betalar alltsÄ i snitt bara en knapp fjÀrdedel av vad resan egentligen kostar. Resten finansieras av kommunerna och av Region Sörmland.

– Det Ă€r en hel del skattemedel, konstaterar regionrĂ„det Monica Johansson (S), ordförande i LĂ€nstrafikens styrelse. 

undefined
Buss 512 finns framför allt till för skolbarn. Men Àven de har uteblivit. Nu planerar Gnesta komun att senarelÀgga morgonturen för att den bÀttre ska passa barnens behov.

Om resenĂ€rerna skulle stĂ„ för hela kostnaden, skulle biljettpriserna antingen bli orimligt höga, eller sĂ„ skulle i stort sett alla busslinjer fĂ„ lĂ€ggas ner. Och en vĂ€l utbyggd kollektivtrafik, Ă€ven pĂ„ landet, anses viktig. 

– Vi tycker att det Ă€r en viktig samhĂ€llsfunktion. Dels för att folk ska kunna ta sig till jobbet, dels för att man ska kunna bo kvar dĂ€r man bor, sĂ€ger Monica Johansson.

Men Àven om det inte Àr sÀrskilt kontroversiellt att kollektivtrafiken till en del betalas via skattsedeln, mÄste politiker och tjÀnstemÀn göra avvÀgningar mellan behov, kostnader och intÀkter.

Det Àr kommunerna som bestÀmmer vilka busslinjer som ska trafikeras inom respektive kommun, medan Region Sörmland ansvarar för den lÀnsövergripande trafiken. Alina Ruda Àr samhÀllsplanerare i Gnesta kommun och en av dem som jobbar med att planera busstrafik.

– Det Ă€r knepigt med lansbygdstrafik. Man vill kunna erbjuda en viss service till en rimlig kostnad, sĂ€ger hon.

undefined
UngefÀr hallvÀgs lÀngs turen ligger Kleva, en vackert belÀgen gÄrd utanför Björnlunda.

Ett alternativ till att helt lÀgga ner busslinjer med fÄ resenÀrer Àr att göra om dem till anropsstyrd trafik. DÄ mÄste resenÀrerna förbestÀlla sin resa, och turen körs alltsÄ enbart vid behov. Men det finns nackdelar Àven med det. För resenÀren blir det ett extra steg att ta, vilket riskerar att minska kollektivtrafikens attraktivitet.

För vid sidan om att hitta en lÀmplig balans mellan kostnader, intÀkter och nytta finns Àven ett politiskt mÄl om att det kollektiva resandet ska öka, nÄgot som anses viktigt inte minst ur miljösynpunkt. Under Äret har utvecklingen till följd av coronapandemin gÄtt i motsatt riktning, med minskat resande och minskade intÀkter, nÄgot som bekymrar regionpolitikern Monica Johansson.

Hon befarar att det kommer att ta tid, innan resandet nÄr upp till nivÄerna före pandemin. De som nu valt att ta bilen i stÀllet kanske fortsÀtter med det Àven nÀr pandemin Àr över.

– Vanans makt Ă€r stor, sĂ€ger hon.

SÄ vad hÀnder med buss 512, som nÀstan alltid körs tom? NÄgon nedlÀggning av linjen planeras inte. I stÀllet kommer morgonturen att senarelÀggas nÄgot, eftersom det visat sig att den nu Àr tidig för att passa de elever som ska till skolan i Björnlunda, enligt Alina Ruda vid Gnesta kommun.

Kanske fÄr Lars Göransson vÀlkomna skolbarn pÄ turen nÀsta Är.

undefined
Lars Göransson trivs med sitt jobb som busschaufför. Men att dag efter dag köra en helt tom buss kÀnns inte meningsfullt.
SĂ„ mycket kostar bussen

Kostnaderna för busstrafiken i Sörmland var förra Äret 496 miljoner kronor, medan intÀkterna var 176 miljoner.

Det betyder att kostnadstÀckningsgraden, det vill sÀga hur mycket av kostnaden som finansieras via biljettintÀkter, var 35 procent.

RÀknar man bort intÀkterna frÄn skolkort var intÀkterna 119 miljoner, det vill sÀga 24 procent av kostnaderna.

En enkelbiljett för en kort resa kostar 27 kronor. Om resenÀren skulle stÄ för hela den verkliga kostnaden skulle biljettpriset bli över 100 kronor.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!