Hans Stipek är kundrådgivare och ceremonivärd vid Fonus begravningsbyrå i Eskilstuna.
Under livets gång samlar vi på oss en del minnen som vi väljer att hålla för oss själva. Vissa hemligheter får andra ta del av under vår livstid medan andra följer med ända in i graven. En ny Novusundersökning från Fonus begravningsbyrå visar att nära 5 000 sörmlänningar har en hemlighet som de vill ska avslöjas efter att de gått bort.
Hans Stipek är kundrådgivare och ceremonivärd vid Fonus begravningsbyrå i Eskilstuna. Han säger att hemligheterna till exempel kan handla om arv som den avlidne inte har nämnt någonting om under sin livstid.
– Det kan också vara mer besvärande uppgifter som kan vara präglade av skuld och skam. Det kan vara okända barn. Det kan vara okända föräldrar. Det kan vara tidigare relationer, men det kan också vara ett okänt svampställe. Det kan vara matrecept som man vill ska gå vidare i släktens ägor, säger han och fortsätter:
– Det kan vara tidigare kärleksrelationer som den avlidne har haft med andra som kan komma fram.
Novusundersökningen visar dessutom att nära en av sju vill ge besked om sin bortgång till någon som är okänd för deras nära och kära. När begravningsentreprenören kontaktar folkbokföringen kan relationer uppdagas som de efterlevande inte känt till.
– Uppgifter om tidigare äktenskap kan bli en nyhet för familjen. Barn har fått reda på att de har andra föräldrar än de som de trodde var deras föräldrar.
Hans Stipek tror att det kan finnas flera olika motiv till att människor vill att hemligheter ska avslöjas först efter att de avlidit.
– Det kan röra sig om alltifrån skuld- och skamkänslor till raka motsatsen att man vill överraska någon med att uttrycka sin kärlek och omsorg, säger han och fortsätter:
– Jag skulle vilja säga att det är ett uttryck för att vi människor inte är så förutsägbara som vi tror. Jag skulle vilja uppmuntra fler att prata med varandra och att framförallt prata om vad som händer den dagen du dör.
Fonus har en tjänst som heter Vita Arkivet där man kan skriva hur man vill ha sin egen begravning. I Vita Arkivet kan man också fylla i andra saker som man vill att de anhöriga ska veta den dagen man inte längre finns.
– Där kan det komma fram information om alltifrån hemliga memoarer, kärleksbrev eller vad som helst. Man kanske har skrivit om en plats som man alltid ville gå till eller om mötet med en viss människa. Det kan ibland bli riktigt varma, kärleksfulla stunder för de anhöriga, men det kan också bli en riktig kalldusch för de anhöriga, säger Hans.
Hemligheterna till exempel kan handla om arv som den avlidne inte har nämnt någonting om under sin livstid.
När människor går bort efterlämnar de även fysiska och elektroniska spår i form av till exempel dagböcker eller inlägg och chattar på sociala medier. Innan man går bort kan man välja om dessa ska läsas eller förstöras genom att skriva det i Vita Arkivet.
– Det kan vara lösenord, användarnamn och sånt som kan vara till hjälp för anhöriga när det handlar om att hantera det digitala, säger Hans.
Undersökningen visar att färre sörmlänningar vill att deras digitala spår (31 procent) ska nå anhöriga än när det gäller fysiska (43 procent).
– Det kanske har störst betydelse för de som lever vidare. När vi går in i ett tillstånd där vi hedrar och sörjer kan det ibland vara besvärande att det hela tiden dyker upp uppgifter om personens existens på sociala medier, säger Hans.