Här är fartkamerorna som tar flest i Sörmland

Fortkörning är att stort problem i hela landet. Flera av de värst drabbade vägarna ligger i Sörmland.

Foto: Emil Langvad/TT

Sörmland2019-07-19 04:26

Sörmlänningarna åker ofta för fort, detta enligt statistik som Aftonbladet tagit fram genom Polisen och Trafikverket. Flera Sörmländska vägar kvalar in på topp 50-listan över vägar med flest fortkörningar. Två av de sträckor i landet där fartkamerorna uppmätt flest fortkörningar ligger längs väg 55. De mätningarna har skett mellan Dunker och Länna samt Strängnäs till Hjulsta. Även väg 56 mellan Katrineholm och Stora Sundby är hårt drabbad.

När trafikpoliserna blir allt färre har fartkamerorna kommit att bli ett viktigt verktyg. De placeras där de förväntas göra störst nytta, som vid olycksdrabbade vägar eller sträckor där fortkörning anses utgöra ett särskilt stort problem. Statistiken bygger på mätningar gjorda av hastighetskameror. Kamerorna mäter hastigheten på alla förbipasserande bilar, dygnet runt. Polisen ansvarar för att utreda fortkörningarna och Trafikverket står i sin tur för etablering och drift.

Överlägset flest fortkörningar har vägar i Stockholm som har hela 22 sträckningar med på listan, men det är i korsningen mellan E22 och Väg 669 i Ronneby som flest fortkörningar har uppmätts. Viktigt att poängtera är att nära stora städer rör sig fler bilar på vägarna och det påverkar statistiken som inte visar andelen bilar som kör för fort, utan mängden.

– Kamerorna är inte dolda, vi vill att de ska synas så att man sänker sin hastighet där det behövs som mest, förklarar Eva Lundberg, nationell samordnare för trafiksäkerhetskameror på Trafikverket.

Det svenska systemet utformat så att förarna i god tid vet att en hastighetskamera finns längs med en sträcka. Ibland kombineras skylten som varnar för kameran även med en hastighetsskylt. Fortkörare har alltså god tid på sig att sakta ned innan de är framme vid kameran.

– I andra länder används ofta en annan modell där kamerornas effektivitet mäts utifån hur många som bötfälls. Vi tänker på ett omvänt sätt där effektiviteten handlar om hur mycket vi lyckas sänka hastigheten. Målet är trots allt att vägarna ska bli säkrare och att så många som möjligt ska komma hem på kvällen. Kamerorna är en livräddande insats, fortsätter Eva Lundberg.

70 procent av svenskarna är positiva till kamerorna enligt Trafikverkets mätningar. Eva Lundberg tror att skyltningen och sättet på vilket kamerorna används kan vara en avgörande orsak. Framöver kommer systemet att fortsätta utvecklas i samma riktning, målet är att det ska sättas upp 250 nya kameror varje år.

Trafikkamerorna räddar liv, även när de flesta fortkörarna slipper böter.

Många har varit med om det, foten är lite för tung på gaspedalen och fartkamerans blixt går av. Ändå är det inte säkert att en bot trillar ned i brevlådan några veckor senare. Polisen ser mellan fingrarna på de allra flesta av fortkörningarna eftersom de har räknat ut att det räcker med att skicka ut 260 000 fortkörningsböter varje år för att hastigheten ska sänkas. Det är nämligen just det som är målet med kamerorna, inte att bötfälla så många som möjligt enligt Eva Lundberg, nationell samordnare för trafiksäkerhetskameror på Trafikverket.

Runt om i landet finns det omkring 1 800 trafikkameror och trafikverket räknar med att de räddar omkring 20 liv om året. Vinsten ligger i att människor väljer att sänka farten för att slippa betala böter. I skåpet finns, utöver själva kameran, en radar som avläser bilarnas hastighet. Radarn är alltid igång, kameran stängs däremot av med jämna mellanrum.

De allra flesta av oss har varit positivt inställda till kamerorna de senaste 13 åren. Det kanske inte är så konstigt med tanke på att polisens mätningar visar att dödsolyckor och antal svårt skadade minskat med mellan 20 och 30 procent på vägar med trafiksäkerhetskameror, när cirka 1 000 kameror satts upp. Dessutom undviker man att omkring 70 personer blir allvarligt skadade i trafiken. Det är en bra siffra, tycker Eva Lundberg.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!