Under de senaste fem valen har den totala andelen kvinnor på valsedlarna till kommunfullmäktige i landet legat på cirka 42 procent. Fördelningen av kandidater avspeglas nästan exakt i antalet invalda.
Det är svårt att reda ut hur jämställt det är, men könsfördelning speglar representativiteten. Om fördelningen mellan män och kvinnor ligger mellan 40 och 60 procent brukar det generellt betraktas som en jämn könsfördelning.
I en rapport av Acta Publica återfinns en kommun i Sörmland på topplistan över högst andel kvinnliga kandidater – nämligen Gnesta.
Till söndagens val utgör kvinnor 51,1 procent av kandidaterna till Gnesta kommun. Strax efter kommer Flens kommun med exakt 50 procent kandiderande kvinnor.
– Det är glädjande att vi har en jämn könsfördelning på kommunlistorna i Gnesta. 49,6 procent av Gnestas befolkning är kvinnor och då känns det inte mer än rätt att kvinnor är med och styr, säger Linda Lundin (S), kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande i Gnesta.
För Linda Lundin är det viktigt med en representation bland makthavare som speglar samhället – för att ha en bredd av kompetenser och erfarenheter.
– Där har partierna ett stort ansvar att ta fram en lista som är varvad så att man kan uppnå jämställdhet, säger hon.
Andra grupper som är underrepresenterande i landets kommunpolitik, jämfört med andel invånare, är unga och utlandsfödda.
– Vi har i våra stadgar att listorna ska upprättas med jämn könsfördelning. Men sedan har vi även diskuterat att var fjärde kandidat ska vara 35 år eller yngre, och att vi ska ha med personer med utländsk bakgrund.
Här har partiet svårare med en representativ fördelning, enligt Linda Lundin. Hon menar att bristen på politiskt aktiva är en av anledningarna.
Den kommun som befinner sig på andra änden av listan är Strängnäs. Av kandidaterna till söndagens val är 40 procent kvinnor.
– Det är inte något som man kan vara nöjd med. På vår fullmäktigelista i Moderaterna är det 50 procent kvinnor på de 15 första platserna. Den delen av listan har en bra fördelning, men längre ner på listan blir det fler män, säger Jacob Högfeldt (M), kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande i Strängnäs.
Även Jacob Högfeldt anser att kandidater till kommunfullmäktige ska spegla samhället. Därför jobbar partiet aktivt med att uppmuntra fler kvinnor och unga att bli politiskt aktiva.
– Det är få partier som når hela vägen. Mitt parti har arbete att göra, och jag tror att det är andra partier som har minst lika mycket arbete att göra.
En till som är missnöjd med könsfördelningen är Maria Nerby (C), oppositionsråd och andra vice ordförande i kommunstyrelsen i Strängnäs.
För henne är det även viktigt att titta på vad som sker efter valen. Därför skrev hon en motion om en undersökning kring vad som anses bekymmersamt med det politiska uppdraget.
– Jag ville att man skulle titta på varför folk hoppar av och sedan kunna dra nytta av informationen. Det är flera som har hintat om att det inte riktigt var som man trodde att bli politiker. Framförallt kvinnor, berättar Maria Nerby.
Men motionen fick avslag då majoriteten tyckte att det var en fråga för partierna var för sig.
– Jag tycker att det är en större fråga. Det är inte lätt om man inte känner sig bemött på det sätt man skulle önska. Det handlar om vilken möjlighet man har att göra sig hörd inom sitt egna parti, säger hon.