Ellen Hausel Heldahl, jurist och expert på offentlig upphandlingar på Svenskt näringsliv upplever att myndigheter ofta maskar för mycket när anbud i offentliga upphandlingar begärs ut. Ibland kan upp till 90 procent av anbuden vara maskade. "Det är absolut inte okej", säger hon.
– Måttet är rågat, sade Helena Ekroth, vd på Mälardalstrafik, den 5 maj i år.
Det hade då gått 145 dagar sedan MTR tagit över ansvaret för tågtrafiken i Mälardalen. Bokslutet för perioden var dyster läsning. Fram till den 24 april hade 9 143 tåg missat tidtabellen med en sammanlagd förseningstid på över 100 dagar. Utöver det hade tusentals tåg helt eller delvis ställts in.
Nu skruvades kritiken upp ytterligare mot MTR, samtidigt som Mälardalstrafik försäkrade att tågkaoset redan kostat trafikbolaget miljonbelopp.
Men när tidningen vill veta exakt hur mycket får vi nobben.
Först nekas vi att ta del av den totala summan för prisavdragen. Därefter begär vi ut samtliga fakturor för tågtrafiken sedan MTR tog över i december.
Tillbaka får vi en bunt hårt maskade dokument. Mälardalstrafik har sekretessbelagt samtliga kostnadsuppgifter för att skydda MTR:s affärshemligheter. Om allmänheten fick veta storleken på utbetalningarna skulle det riskera att röja MTR:s prisstrategi – vilket skulle försvaga företagets framtida konkurrensmöjligheter – heter det i avslaget.
Svårigheterna med att granska affären mellan MTR och Mälardalstrafik slutar inte här.
Tidningen har även försökt få ut MTR:s vinnande anbud på tågtrafiken i Mälardalen. Från början deltog fyra bolag i upphandlingen som värderades till 3,9 miljarder. Samtliga företag har begärt att deras anbud ska sekretessbeläggas, en önskan som Mälardalstrafik hörsammat.
Tillbaka får vi sida upp och sida ner med maskad text.
Att delar av anbud förblir hemligstämplade efter en avslutad upphandling är inget ovanligt. Men det är den upphandlande myndigheten som ska göra en självständig prövning av om uppgifterna kan lämnas ut.
Ellen Hausel Heldahl är jurist och expert på offentliga upphandlingar på Svenskt Näringsliv. Hon upplever att myndigheter alltför ofta maskar mer än de borde när underlag i upphandlingar begärs ut.
– Så får de inte göra. Enstaka prisuppgifter kan vara värda att skydda. Men de får inte maska allt, det är absolut inte okej.
Ser ni mer av den här sortens sekretessprövningar?
– Ja tyvärr. Och vi tycker att det är en principiellt viktig fråga att man inte sekretessbelägger för mycket. Man ska ha väldigt väl på fötterna för varför man gör detta.
Du kallar det för ett otyg?
– Ja, det är ett otyg. Offentlighetsprincipen är ju så otroligt viktig ur ett korruptionsperspektiv, där transparens är helt avgörande för att kunna begränsa potentiella mutbrott. Det är också en väldigt viktigt demokratisk princip.
Helena Ekroth, vd Mälardalstrafik, säger sig välkomna en juridisk prövning av om för mycket uppgifter mörkats i anbuden.
Tidningen har överklagat sekretessbeslutet från Mälardalstrafik till kammarrätten. Helena Ekroth, vd på Mälardalstrafik, står fast vid att det varit riktigt att hemligstämpla anbudet och de fakturor som tidningen begärt ut.
– Inte heller exempelvis regionen lämnar ut alla uppgifter. Men jag välkomnar en prövning av frågan, för vår grunduppgift är att vara så transparenta vi kan utifrån lagstiftningen.
Men hur ska ni få förtroende från allmänheten när ni erbjuder så lite insyn i verksamhet som samtidigt uppfattas fungera så dåligt?
– Det här kopplar till affärshemligheter där vissa uppgifter behöver skyddas. Där gör vi ingen skillnad i våra bedömningar jämfört med hur man hade gjort på en annan myndighet.