– Kanske är det för att intresset för skolan i allmänhet är lägre bland svenska åttondeklassare än bland åttondeklassare i allmänhet, säger Kimmo Eriksson, professor i matematik/tillämpad matematik på Mälardalens högskola och författare till studien.
– Det kanske är så att svenska barn har extra mycket alternativa aktiviteter som gör att skolan känns mindre intressant till exempel.
I studien tittade forskare på resultaten från över 500 000 åttondeklassare från 50 länder, vilka deltagit i den internationella undersökningen TIMSS åren 2011 eller 2015. Utöver ett matematikprov svarade eleverna på frågor om sitt intresse för matematiklektionerna. Bland de mest lågpresterande länderna, såsom Oman, Palestina, Sydafrika och Syrien, fann man det högsta intresset för matematik. I dessa länder visade det sig till och med att flickorna var ännu mer intresserade än pojkarna. Men allt skiftade när forskarna undersökte den andra änden av skalan. Det lägsta intresset för matematiklektionerna hittade man bland de mest högpresterande länderna, såsom Japan, Korea och Taiwan – och här är det flickorna som har allra lägst intresse.
– Det har att göra med att de här högpresterande länderna ställer högre krav och gör svårare saker helt enkelt. Det gör att det blir lättare att tycka att skolarbetet är ointressant, säger Kimmo Eriksson.
Nyligen presenterades det senaste resultatet av TIMSS 2020 som visar att svenska elever presterar sämre i matematik än genomsnittet i EU och på genomsnittlig nivå jämfört med samtliga länder i undersökningen.
– I TIMSS 2011 och 2015 ligger Sveriges provprestation på genomsnittlig nivå jämfört med andra länder som deltar, men intresset för matematiklektionerna ligger långt under genomsnittet. Och det gäller i synnerhet flickorna, säger Kimmo Eriksson.
– Det verkar vara som att deras intresse är känsligare än vad killarnas är. Man kan fundera på varför det är på det sättet. Där är min teori som jag hittade stöd för i data att tjejerna är lite mer känsliga för socialt inflytande. Säg att det är några som tappar intresset på grund av att det är för höga krav till exempel. Då kanske det smittar av sig mera på tjejkompisar än på killkompisar.
Finlands undervisning och skolsystem ses ofta som en förebild i Sverige, men i studien framkom det att även om de presterar bättre än svenska elever rapporterar de till och med ännu lägre intresse för matematiklektionerna än svenska elever.
– Det verkar som att det som leder till höga prestationer är en kravkultur som gör att man tycker det är tråkigare. Utmaningen för forskare, lärare och skolutvecklare är att verkligen försöka hitta lösningar på hur man kan få även svår mattematik att kännas roligare att studera, säger Kimmo Eriksson.
Enligt Andreas Ryve, professor i matematikdidaktik på Mälardalens högskola, är det möjligt att både öka prestationerna och intresset för matematik.
– Det är något som vi arbetar för att, tillsammans med lärare, förändra. Klassrummet ska kännetecknas av struktur och tydlighet samtidigt som det är fullt av elevdiskussioner, resonemang och kreativ problemlösning. Läraren har en mycket aktiv roll i sådana klassrum och vår forskning kring lärarrollen, lärarutbildning och lärarhandledningar verkar för att stödja matematiklärare i det arbetet.