Somrarna blir längre i Sverige. Bara under de senaste tio åren har växtsäsongen ökat med mellan tio och 20 dygn, och eftersom växter kräver vatten påverkar det vattentillgången.
Samtidigt blir vintrarna allt snöfattigare, åtminstone i Sörmland och södra Sverige. Även denna utveckling bidrar till ökad risk för vattenbrist under sommarhalvåret, berättar Niclas Hjert.
– Snö och is lagrar vatten och på så sätt kommer nederbörden från vintern till nytta under sommarhalvåret, säger han.
När snön och isen minskar måste den nederbörd som faller under vintern lagras på något annat sätt. En möjlighet är att reglera flödena genom landets dammar, så att mindre vattenmängder släpps igenom under vinterhalvåret.
När vattenbristen kommer på tal diskuteras ofta grundvattennivåer men tre fjärdedelar av landets dricksvatten kommer från ytvatten. I Sörmland, som har stora sjösystem, handlar det om ännu mer, berättar Niclas Hjert.
Det kan tyckas vara en enkel lösning att släppa ut mindre vatten. Men det finns intressen som verkar i motsatt riktning. Under vintern är behovet av energi stort och minskade flöden via dammarna innebär att vattenkraften går sämre.
– Vi har alltså en situation nu där det råder konkurrens om vattnet, säger Niclas Hjert.
I Sverige har vi länge varit bortskämda med i princip obegränsade vattenmängder. Den vattenbrist vi nu upplever är sannolikt bara början utveckling som orsakas av klimatförändringarna.