Monica Johansson (S), regionstyrelsens ordförande i Sörmland.
Sörmland intar en unik position i den digitala vårdmarknaden. Det mesta av de omkring 900 miljoner kronor som regionerna betalar till privata företag för digital vård passerar här.
Att det är så är en konsekvens av att patienter i Sverige har rätt att söka vård var de vill, även utanför sin hemregion, samtidigt som det är den region man bor i som står för kostnaden.
Systemet kom till för underlätta för patienterna och för att öka valfriheten. Men när det infördes var den digitala vården inte uppfunnen. Tanken då var att möjliggöra för fysisk vård varsomhelst i landet.
När de digitala vårdbolagen etablerade sig, valde de att sluta avtal framför allt i Sörmland, samtidigt som de lockade patienter från hela landet. Följden blev att de flestas digitala vårdbesök räknades som om de skedde i Sörmland.
– Man tolkar det som att vården sker där avtalet finns. Det är det som blir så knepigt, säger Monica Johansson (S), regionstyrelsens ordförande.
Den digitala utvecklingen har ökat tillgängligheten för patienterna. Men dagens system har också kritiserats. Monica Johansson tycker att regelverket kring hur regionerna ersätter varandra, den så kallade utomlänsfaktureringen, borde ändras.
– Jag tycker man ska ändra i lagstiftningen så att ett digitalt besök inte kan räknas som utomlänsvård, eftersom varken du eller någon annan behöver ta dig någonstans.
Tobias Nässén (M), vård- och valfrihetsregionråd i Stockholm, har tidigare kritiserat hur Sörmland hanterat de digitala vårdbolagen. Regelverken i Sörmland och ersättningssystemen ledde till att andra regioner fick merkostnader, menade Nässén.
Samtidigt finns det andra problem som är viktigare än de eventuella kostnadsökningar som dagens system kan leda till, menar Nässén i dag.
– Frågor om patientsäkerhet, vårdkvalitet, långsiktighet och att både kunna erbjuda fysiska och digitala tjänster har varit det allra viktigaste för vår del, säger han.
Monica Johansson är inne på samma spår. Hon pekar på patientsäkerheten och att den digitala och fysiska vården kopplas ihop som viktiga faktorer. Hon menar också att regionernas möjligheter till uppföljningar är större, om vårdgivarna också har avtal i de regioner där deras patienter finns.
– Det bästa är om varje vårdcentral kan ta hand om sina egna digitala patienter, säger hon.
Och kanske är det dit utvecklingen går. För nu kan ett skifte anas vad gäller den rent digitala vården, på flera sätt. Förra året bromsade den tidigare så snabba ökningstakten av regionerans kostnader för ersättning till privata digitala vårdgivare in, enligt Sveriges kommuner och regioner, SKR. Och det finns förslag om att vårdgivare måste erbjuda både digital och fysisk vård – ett krav som Tobias Nässén tycker är rimligt.
– Ja, som jag ser det finns det mycket som talar för att det borde vara så. Vi har inte ett system som är uppbyggt på det sättet att man har en separat del som bara är digital vård och sedan så lämnar man patienten vidare när den behöver fysik vård.
Även digitala vårdgivare tycks vilja gå åt det hållet. Det gäller åtminstone för Doktor.se, enligt företagets Sverigechef Eric Teder.
–Det den digifysiska modellen innebär, och som vi tror på och arbetar för, är att kunna träffa våra patienter både digitalt och fysiskt. Vi tror på en väldigt bred fysisk närvaro överallt i landet, säger han.
Redan i dag finns Doktor.se i åtta regioner. När det gäller den digitala vården har man avtal i tre, förutom i Sörmland även i Stockholm och Skåne. Även Kry har numera avtal med dessa båda regioner. Det har lett till att utomlänsfaktureringen genom Sörmland faktiskt minskade förra året, eftersom vårdbolagen får betalt direkt av Stockholm och Skåne.
Samtidigt har regiondrivna vårdcentraler blivit mer tillgängliga digitalt, vilket även det gör att patienter har större möjligheter att just erbjudas digital och fysisk vård av samma vårdgivare. Monica Johansson tror att den snabba ökningen av digitala vårdkontakter hos privata företag också kan bero på att den offentligt drivna vården har haft för dålig tillgänglighet.
– Vi i det offentliga måste bli bättre på det är, mycket bättre, och ha en bättre tillgänglighet. Det är där skon klämmer, säger Monica Johansson.