Jan Olsson arbetar på Nationellt IT-brottscentrum inom polisen. På polisens hemsida finns en video upplagd där han pratar om hur man undviker så kallat nätfiske, melj eller sms som lockar folk till att betala för något de inte beställt.
Undertecknad har själv genomskådat detta försök till bedrägeri, främst genom att titta på avsändaren, se inringade delar i bilden. Utöver detta är mejlen identiska men har ytterligare en detalj som sticker ut; "Vi tackar dig för att du vald e PostNord", se inringat med rött i bilden.
Joakim Adriansson, förundersökningsledare på polisen region Öst, får se ett av bluffmejlen.
– Det är svårt att avslöja när det är så här väl maskerat, säger han och fortsätter:
– Vad jag vet så sitter vi inte på en massa anmälningar av detta brott just nu, jag har faktiskt inte sett ett enda likt det här.
Han förklarar att det oftast finns två anledningar till att det inte hamnar hos polisen.
– Det första är folk är så pass vaksamma att man genomskådar detta och inte polisanmäler det. Det andra att någon till och med klickat och gått vidare, och kanske tycker att det är jobbigt att anmäla om man har blivit lurad. Syftet till alla dessa mejl är antagligen att få pengar.
Joakim Adriansson berättar att de för diskussioner med Postnord om återkommande problem med bluffmejl.
– I detta fall så bearbetar de en. Hjärnan sorterar och när det kommer fler mejl så tänkar man till slut att det kanske är ett paket som väntar på mig och klickar på länken.
Han säger att varje medborgare har rätt att göra en polisanmälan.
– Men har man synat bluffen och inte förlorat några pengar, då kommer polisen inte att lägga några resurser på det. Vi har andra saker som är mer prioriterat och vi kommer att lägga ned ärendet nästan omgående.
Så här er innehållet ut i samtliga fem bluffmejl som har skickats till undertecknad.
De närmaste månaderna är de mest hektiska inom näthandel, Black friday och julhandel.
– Polis och media måste basunera ut att man inte ska trycka på länkar i sådana här mejl och sms. Men folk är duktiga i dag och det sprids snabbt på sociala medier när något sånt här dyker upp.
Han förklarar att detta är ett modus som dyker upp under ett par veckor för att sedan försvinna.
– Men att de kör så här elakartat, att de pumpar ut massor av mejl är ett nytt fenomen. Då är ju chansen stor att någon till slut går på det. Vi har nu under oktober en informationssäkerhetsmånad som heter Tänk efter där vi belyser just sådana här problem, avslutar Joakim Adriansson.