Camilla Dahlén är räddningschef i Eskilstuna kommun.
Det gjordes 81 utryckningar av räddningstjänsten i Sörmland för att släcka gräsbränder under 2020. Det visar en sammanställning som Nyhetsbyrån Siren gjort med hjälp av statistik från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Flest utryckningar skedde i Eskilstuna (36), följt av Strängnäs (14).
– Men om man tittar på bränder per tusen invånare så sticker vi inte ut, säger Camilla Dahlén, räddningschef i Eskilstuna, som har bra koll på såväl Eskilstuna som Strängnäs.
Camilla Dahlén var räddningschef i Strängnäs i 16 år innan hon i slutet på 2017 tog klivet till Eskilstuna och blev ställföreträdande räddningschef. Tidigare i år blev hon ordinarie sedan Lars Lagebo tackat för sig.
Att 50 av 81 gräsbränder skedde i Eskilstuna och Strängnäs ser Camilla Dahlén mer som en slump än någonting annat. Tittar man på utryckningar per tusen invånare så toppar Gnesta listan med sina sex under 2020. Det motsvarar 0,53 utryckningar per tusen invånare, att jämföra med 0,34 för Eskilstuna och 0,38 för Strängnäs. Noterbart är att Katrineholm endast hade två fall av gräsbränder förra året, 0,06 per tusen invånare.
– I små kommuner med inte så många invånare slår det hårt åt olika håll och det är mer tillfälligheter, säger Camilla Dahlén.
Det som dock går att slå fast är att 2020 inte var något anmärkningsvärt år när det gäller gräsbränder eller andra typer av bränder i skog och mark. Det var inte heller 2019, men året innan var desto mer svettigt för länets räddningstjänster.
– Då var det väldigt torrt och många bränder, minns Dahlén.
Den mänskliga faktorn ligger bakom flest gräsbränder. Ofta handlar det om oaktsamhet och dålig planering. Bilden är en genrebild.
Trots att det torra fjolårsgräset så smått har börjat ersättas av grönt nytt gräs runt om i länet är brandrisken i skog och mark fortsatt högst påtaglig. Bränder kan startas av gnistor från maskiner eller tåg, ännu mer vanligt är åskoväder utan regn men den största anledningen stavas: Den mänskliga faktorn.
– Människor orsakar de flesta bränderna och det är oftast där det vistas mycket människor som bränderna uppstår. Men dessa bränder upptäcks i regel ofta tidigt också och inte hinner växa sig så stora. Om det börjar brinna i glesbefolkade områden är risken större för en stor brand.
Den mänskliga faktorn är inte detsamma som anlagda bränder. Ofta är det oaktsamhet som ligger bakom, menar Camilla Dahlén. Hon tar bränder i sommarstugeområden på vår och höst som exempel. Det handlar inte sällan om att eldning av trädgårdsavfall går snett. För att undvika det måste man planera.
Om du ska grilla i skog och mark är det viktigt att du planerar väl. Se till att det är ett icke bränbart material under och kring elden samt att du har goda möjligheter att släcka.
– Titta på väderprognosen, om det blåser kraftigt är elden svårare att kontrollera. Likaså om det har varit torrt en längre tid och det varnas för skogsbränder. Se även till att ha släckningsutrustning i närheten. Helst vatten men krattor och spadar kan också vara bra, säger Camilla Dahlén som tror att god tillgång till avfallshantering kan minska risken för bränder.
Hon tipsar vidare om att börja elda tidigt på dagen för att kunna ha koll på elden länge och se till så att inte glöd blåser upp och sprider sig. En annan vanlig anledning till gräs- och skogsbränder är grillning i skog och mark.
– Ha något icke brännbart under elden, som sten eller sand. Se även till att det inte är något brännbart i närheten och att ni har möjlighet att släcka.
Engångsgrillar är helt okej, om man ser till att ta hand om dem efteråt.