Parallellt med att trafikmängden ökat har trafikpoliskåren dränerats kraftigt i flera decennier, så också under 2000-talet. 2015 hade nästan var fjärde trafikpolis försvunnit av dem som var verksamma 2010.
I dag är de cirka 430 i riket. I framtiden kan de vara ett hundratal färre.
Det signalerade Rikspolisstyrelsen i samband med omorganisationen i fjol. Sedan dess har Polismyndigheten flaggat för att det kommer att behövas 2 000 nya poliser fram till 2020.
Men det bygger på helt andra prioriteringar av verksamheten. Trafiken finns inte med på agendan när mer resurser ska satsas på gränspolisen, uppgifter kopplade till migrantströmmen samt det förhöjda terrorhotet.
Samtidigt har regeringen och inrikesminister Anders Ygeman (S) konstaterat att många erfarna trafikpoliser har fallit för åldersstrecket de senaste åren. En av förklaringarna till att dessa inte har ersatts, är utbyggnaden av tekniska lösningar i allmänhet och hastighetskameror i synnerhet.
Förlusten av kompetens har bland annat fått till följd att kontrollerna av den tunga trafiken har minskat ordentligt. I Nyköping har polisens "tunga grupp" splittrats på grund av pensionsavgångar. I Eskilstuna går tre trafikpoliser i pension under första kvartalet 2017.
Inrikesministern har sagt att fler trafikpoliser behöver utbildas. Men det tar tid att fylla luckorna, säger Tomas Bonn, en av nu 19 trafikpoliser i Sörmland:
– Det tar mellan fem och sju år att bli en bra trafikpolis. Det krävs tunga utbildningar, men framför allt ett intresse av att arbeta med trafik – för det är ett föränderligt jobb. Intresset finns inte på samma sätt i dag, många tar körkort senare i livet och håller inte på med bilar i samma utsträckning som förr. Sedan är det knappast trafikpolis man inspireras till att bli när man ser på amerikanska tv-deckare. Där framställs det snarast som ett straff.