Invandringen till Sörmland minskar

När flyktingmottagandet var som högst 2016 invandrade 2255 personer till Sörmland. Sedan dess har trenden varit nedåtgående. Enligt uppgifter från Statistiska centralbyrån minskade den totala invandringen till länet med 34 procent mellan 2016 och 2018. Under första halvåret 2019 minskade invandringen till Sörmland med 14 procent jämfört med samma period 2018.

De kommuner där invandringen minskar mest är Oxelösund, Flen och Eskilstuna. I Oxelösund minskade invandringen med 29 procent, i Flen med 26 procent och i Eskilstuna med 24 procent.

Flen är den kommun i länet som tar emot flest invandrare i förhållande till sin befolkningsmängd. Kommunstyrelsens ordförande i Flen, Anders Berglöv (S), ser det som en naturlig utveckling att invandringen minskar i kommunen när den minskar på det nationella planet. Enligt honom är minskningen negativ i det avseendet att kommunen är beroende av att människor flyttar till Flen, då det genererar mer pengar i statsbidrag.

– Vi vill ha mer inflyttning. Jag har inga synpunkter på vilka som flyttar hit egentligen. Det är positivt om någon gör det, säger Anders Berglöv.

– Våra ekonomiska förutsättningar bygger på invånarantal.

Eskilstunas kommunalråd, Jimmy Jansson (S), klargjorde i april i år att man vill göra kommunen mindre attraktiv för nyanlända.

Han ansåg då att det inte gjorts en konsekvensanalys över hur ett ökat flyktingmottagande påverkar Sveriges kommuner. Han ser positivt på att invandringen minskar.

– Det är ju bra. Efter flyktingkrisen ska Sverige aldrig tillbaka till den nivå vi var på då. Vi kämpar fortfarande med konsekvenserna efter den och kommer att göra med den anhöriginvandring som väntas, säger Jimmy Jansson.

Även i Nyköping och Strängnäs minskar invandringen. I Katrineholm ligger invandringen ungefär på samma nivå som 2018, även om en minskning har skett.

Men trots att invandringen minskar till länet totalt så finns det några kommuner som sticker ut, däribland Gnesta, Trosa och Vingåker.

Där har antalet invandrade personer istället ökat, och mest märkbar är skillnaden i Gnesta. Under första halvåret 2019 ökade invandringen till kommunen med 104 procent jämfört med samma period året innan.

Mest märkbar bland de fem största invandrargrupperna är skillnaden i antalet invandrade personer från Irak och Syrien. Där minskade antalet invandrade personer med 56 respektive 31 procent första halvåret 2019 jämfört med samma period 2018.

Kristoffer Eriksson är omvärldsanalytiker på Migrationsverket. Han menar att en av faktorerna till minskningen är att säkerhetsläget i de två länderna förbättrats.

– Irak har ju stabiliserats, för tillfället. Syrien, där är det ju det nordvästra hörnet, Idlibprovinsen, där konfliktnivån är högre än andra delar, säger Kristoffer Eriksson.

Han påpekar även att det har blivit svårare att ta sig till Europa via den rutt som människor från Syrien och Irak vanligtvis tar.

– Framkomligheterna på rutterna har blivit svårare. Det tar längre tid för migranterna att ta sig fram och då talar vi framförallt om Balkan-rutten, eller den östra rutten.