Jimmy Jansson: "Det hjälper inte att springa och tjata"

Omflyttningen av statliga jobb från mindre kommuner till större, och då framförallt till Stockholmsregionen, har gått med rasande fart de senaste åren. Centraliseringen har framförallt drabbat de minsta kommunerna, inte minst i Sörmland. På bara några år har tusentals statliga jobb lämnat länet. Sörmland är i dag ett av de län som i förhållande till befolkningen har lägst andel statligt anställda.

Men nu ska utvecklingen vändas. Det förklarade civilminister Ardalan Shekarabi (S) tidigare i våras. Regeringen har redan inlett en utflyttning av statliga jobb. Först ut blir E-hälsomyndigheten som lämnar Stockholm med destination Kalmar. Och fler ska det bli, lovar regeringen.

Nu försöker de sörmländska kommunpolitikerna hitta argument för en utlokalisering till den egna kommunen.

I Eskilstuna har Jimmy Jansson tillsatt en tjänstemannautredning med uppgift att ta fram "en bra plattform" för nya statliga jobb. Att bara tjata hjälper inte, tror han.

– Nej, då är det bättre att visa på vilka stora möjligheter Eskilstuna kan erbjuda, inte minst när det gäller ändamålsenliga lokaler nära järnvägsstationen.

Att statliga Energimyndigheten redan finns i kommunen kan vara ytterligare en fördel, tror han.

– Vi kan visa att vi erbjuder en bra kontext, ett sammanhang där kommunen och näringslivet samarbetar för att underlätta myndighetens uppdrag. När det gäller Energimyndigheten kan vi visa på hur en stad rent praktiskt kan ställa om till ett hållbart samhälle.

Många av de argument som ledningen i Eskilstuna nu använder för att locka nya statliga jobb till kommunen har hörts förut. Då handlade det om att etablera Polishögskolan i Myntverkets tidigare lokaler.

Det gick inget vidare. Södertörns högskola tog hem polisutbildningen, men kommunen lärde sig en del, säger Jimmy Jansson.

– Och mycket av det kan användas nu. Dessutom är situationen en annan, eftersom regeringen förklarat att det ska flyttas ut jobb från Stockholm.

Också Katrineholms kommunalråd Göran Dahlström (S) tar hjälp av den statliga myndighet som redan är etablerad i kommunen. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, har funnits i Katrineholm sedan 2004 och har i dag drygt 60 anställda.

– IAF finns med i våra reklamkampanjer, de trivs bra i Katrineholm. Just nu bygger det kommunala fastighetsbolaget KFAB nya, större lokaler åt myndigheten.

Göran Dahlström tar alla chanser att påminna regeringsföreträdare om behovet av nya jobb till Katrineholm.

– Frågan ligger i topp ända sedan Ericson lade ner här i Katrineholm förra våren. Sedan dess har vi gett utryck för att Katrineholm bör få ytterligare en statlig myndighet. Nu förutsätter vi att det blir så, det är statens skyldighet.

Men kompensation för förlorade jobb är inte enda skälet att välja Katrineholm, tillägger han.

– Katrineholm ligger bra till. Vi har bra kommunikationer och pendlingsavstånd till Stockholm.

Samtidigt höjer han ett varningens finger.

– Det börjar bli bråttom. Det vill till att det blir klart med etableringarna före bildandet av den nya storregionen. För sen blir det många överblivna residensstäder som behöver kompensation för statliga jobb de blivit av med.

Det hotet har även legat över Nyköping, ända fram till i fredags när Ardalan Shekarabi gav det lugnande beskedet att länsstyrelsen kommer att bli kvar i Nyköping även i den nya storregionen.

Nyköpings kommunalråd Urban Granström (S) vill inte spekulera om framtiden, men är mycket tydlig med vad han förväntar sig av regeringen.

– Nyköping har ett antal statliga jobb i dag och vi förväntar oss minst lika många framöver, säger han.

I likhet med kommunalrådskollegorna i Eskilstuna och Katrineholm trycker han på hemkommunens attraktiva läge i förhållande till Stockholm, liksom tillgången på bra lokaler och personal med hög kompetens.

– Vi har bra förutsättningar redan i dag, och de kommer att bli ännu bättre när Ostlänken öppnar, säger Urban Granström.