På onsdagen träffades representanter för de sörmländska kommunerna, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och länsstyrelsen i Katrineholm för att stämma av hur arbetet med den nya bosättningslagen fungerar.
Lagen, som trädde i kraft den 1 mars, innebär att kommunerna nu är tvingade att skaffa boenden åt de flyktingar som Migrationsverket och Arbetsförmedlingen anvisar. För en del kommuner, som Katrineholm, medför den nya lagen en stor förändring jämfört med tidigare. Från att ha haft ett avtal om att ta emot två flyktingar, måste kommunen i år ordna bostäder åt 40.
– Det är en väldigt stor utmaning, säger Anna Johansson, kommunstrateg i Katrineholm.
Liksom övriga kommuner i länet råder det bostadsbrist i Katrineholm, framhåller hon.
Onsdagens möte var det tredje i ordningen där den nya lagen diskuteras mellan kommunerna och myndigheterna. Ett övergripande problem är bostadsbristen, men även när det gäller arbetsrutiner saknas det inte utmaningar.
– Dialogen måste förbättras, säger Lucie Riad, integrationsansvarig på länsstyrelsen.
Även Nyköping hör till de kommuner som har fått ett betydligt större ansvar för att få fram bostäder åt flyktingar i och med den nya lagen: från att tidigare ha tagit emot 20 ska 108 beredas plats i år, berättar Riad.
Eskilstuna kommun har anvisats 20 flyktingar. En svårighet är att få privata hyresvärdar att ställa upp, hittills har bara ett bolag gjort så, enligt Rabie Aldeeb, som jobbar med frågorna på kommunen. I övrigt får det kommunala bostadsbolaget ordna med bostäder för flyktingarna.
Under senare tid har antalet flyktingar som kommer till Europa och Sverige minskat. Men det behöver inte betyda att trycket på kommunerna kommer att minska i närtid, eftersom många asylsökande ännu väntar på besked om att få stanna.
– En kvalificerad gissning är att det blir fler som anvisas nästa år, säger Anna Johansson från Katrineholms kommun.