– Det förekommer att patienter hör av sig för att de upplever att de inte fått rätt information vid ett sjukbesök, säger Anna Wångmar, enhetschef på patientnämnden.
Hon säger att sex ärenden angående språkförbistringar inkom förra året och att det är ungefär lika få i år. Då ska man veta att patientnämnden tar emot drygt 1 500 anmälningar om synpunkter och kritik på vården, varav 343 handlade om kommunikation och delaktighet (2015).
Anna Wångmar ser inte att språkförbistringar är något växande bekymmer.
– Nej, sett till antalet anmälningar är det inte så, säger hon.
De positiva aspekterna på allt fler nyanlända anställda inom vården är fler. Sjukvården är i stort behov av personal, antalet vårdplatser är färre än på många år, och då kan nyanlända göra en insats. Samtidigt som personal från andra länder har en språkkompetens som inte finns.
Landstingets personaldirektör Solveig Lampe ser fler fördelar.
– Det är viktigt att ta till vara de nyanländas kompetens, säger hon.
Lise-lotte Normi är verksamhetschef är chef på sjukgymnastiken vid Nyköpings lasarett, där Bachir Munir Takla fått jobb. Hon tycker det fungerat utmärkt med nyanländ inom arbetsgruppen.
– Hans (Bachir Munir Takla) kunskaper är en på bra nivå. Språket (svenska) är en förutsättning, säger hon.
Men visst kan det uppta kraft och energi från övriga personalgruppen att finnas till hand, stötta och hjälpa till, förklarar hon.
– Då krävs det att arbetsgruppen är motiverad och det har vi, säger Lise-Lott Normi.
Sedan den 1 juli har Socialstyrelsen gjort om reglerna för nyanlända att få sin utbildning granskad och godkänd. Nu fokuserar Socialstyrelsen mer på de faktiska kunskaperna (kunskapsprov) för att processen ska gå snabbare och vara lika för alla.