Med hjÀlp av CFS-skalan skulle lÀkarna avgöra om vem som fick vÄrd. Avgörande var huruvida en individ klarade vardagssysslor som att tvÀtta sig, laga mat och stÀda utan assistans.
Sörmlands Media kunde den 12 maj, som första mediehus, avslöja att riktlinjer frÄn svenska myndigheter lett till att Àldre och sköra i flera regioner nekats sjukhusvÄrd.
Socialstyrelsen publicerade i slutet av mars riktlinjerna Nationella principer för prioritering inom intensivvÄrd under extraordinÀra förhÄllanden avsedda att anvÀndas vid vÄrdplatsbrist i intensivvÄrden. Enligt dessa ska skörhetsbedömningar anvÀndas för att vÀlja bort patienter frÄn intensivvÄrd. Men Socialstyrelsen stannade inte dÀr.
Den 7 april kom kompletterande instruktioner till den kommunala hÀlso- och sjukvÄrden, vars ansvar omfattar vÄrd av Àldre och funktionshindrade. Enligt Socialstyrelsen ska lÀkare pÄ förhand avgöra vilka av dessa som ska nekas sjukhusvÄrd om de blir sjuka. Bedömningen ska göras med utgÄngspunkt i möjlig platsbrist i sjukvÄrden.
För att bedöma patienternas skörhet förordades skalan CFS (Clinical Frailty Scale). UtgÄngspunkten för skalan Àr huruvida man kan sköta sina egna dagliga behov. I praktiken innebar det att den som behövde hjÀlp med sina dagliga behov skulle undantas frÄn sjukhusvÄrd.
SÄ har bland annat Region Stockholm resonerat. DÀr medgav riktlinjer frÄn i början av april bara sjukhusvÄrd för den gruppen vid behov av akut kirurgi. RÄden innebar Àven att bedömningarna om att bevilja eller neka sjukhusvÄrd kunde ske pÄ distans, via telefon eller med hjÀlp av annan vÄrdpersonal.
"TÀnker pÄ dig farmor". Blommor och personliga hÀlsningar vid en minnesplats i Stockholm för coronapandemins offer.
Men pÄ frÄgan om inte mÀnniskor riskerade att prioriteras bort nekade Christoffer Bernsköld, ansvarig för samordning av vÄrden utanför sjukhusen i Region Stockholm, att sÄ skulle vara fallet.
â Det Ă€r en missuppfattning. Det finns inga rekommendationer om att patienter som har behov av sjukhusvĂ„rd inte ska fĂ„ det.
I maj varnade Mikael Sandlund, ordförande i Svenska LÀkaresÀllskapets etikdelegation och sakkunnig i statens medicinsk-etiska rÄd, för risken för att Socialstyrelsens riktlinjer kunde missförstÄs. Thomas Lindén, chef för kunskapsstyrning för hÀlso- och sjukvÄrden pÄ Socialstyrelsen, ansÄg dock att myndigheten varit tydlig och att ansvaret lÄg pÄ den enskilde lÀkaren.
"Ingen kan sÀga att man inte visste vad som gÀllde", svarade Thomas Lindén pÄ Socialstyrelsen pÄ frÄgan om eventuella otydligheter i myndighetens riktlinjer i en intervju i juli.
För Gösta Andersson, 81, krĂ€vdes kraftiga protester frĂ„n barnen mot det pĂ„ förhand fattade beslutet att inte erbjuda honom intensivvĂ„rd. Tack vare deras ihĂ€rdighet fick han vĂ„rd â och överlevde.
Eskilstunabon Jerzy Lobendahl fick en chock nÀr lÀkarna ringde upp och berÀttade att om hans demenssjuka fru Anette smittades sÄ skulle man omedelbart inleda palliativ vÄrd. Anette, som Äret innan varit pÄ bilresa i Polen, bedömdes sÄ svag att hon inte skulle klara bilresan till MÀlarsjukhuset.
"Hur sjutton kan man göra sÄ mot mÀnniskor? DÄ gÄr man efter en mall med bara Älder och sjukdom. Ingenting annat", sÀger Jerzy Lobendahl om behandlingen av frun Anette.
LÀkaren Björn vittnade inifrÄn om konsekvenserna av riktlinjerna pÄ hans avdelning och att Àven personer i 50-ÄrsÄldern prioriterades bort.
Trots det slog socialminister Lena Hallengren, i en intervju med tidningen, fast att bortprioriteringar inte förekommit, vilket senare upprepades av statsminister Stefan Löfven. Kurvan över belastningen pĂ„ vĂ„rden hade plattats ut â men inte, menade han, pĂ„ bekostnad av nĂ„gon. Dagen efter intervjun med Hallengren kunde tidningen avslöja att bara tio procent av de döda inom landets Ă€ldreomsorg avlidit pĂ„ sjukhus. Ăvriga 90 procent dog hemma.
Socialminister Lena Hallengren (S).
PÄ senare tid har Àven nationella medier Àgnat tidningens avslöjande allt större uppmÀrksamhet. NÀr IVO i juli presenterade slutsatserna av sin genomlysning av Àldreomsorgen medgav ocksÄ flera regioner att Àldre nekats individuella lÀkarbedömningar.
Under hösten fortsÀtter IVO med granskning av individuella journaler för att undersöka förekomsten av generella bedömningar.