Skillnaden mellan inrikes och utrikes föddas sysselsÀttningsgrad har dragit i vÀg pÄ senare Är. Av lÀnets drygt 13 553 arbetslösa Àr nÀstan 62 procent utrikes födda. I Eskilstuna, som tillsammans med Flen Àr den kommun i Sörmland som har högst arbetslöshet, Àr siffran Ànnu högre.
Den stora skillnaden i sysselsÀttningsgrad kan förklaras med att det tar tid att etablera sig i ett nytt land, men ocksÄ av att utbildningsnivÄn generellt sett Àr lÀgre i gruppen utrikes födda.
â Vi ska inte förringa problemen med att fĂ„ ut nyanlĂ€nda pĂ„ arbetsmarknaden och det ser inte ut att bli lĂ€ttare. Vi har haft en lĂ„ng högkonjunktur, men alla siffror vi fĂ„r tyder pĂ„ att vi Ă€r pĂ„ vĂ€g mot sĂ€mre tider. Det kommer göra det Ă€nnu svĂ„rare för nyanlĂ€nda utan utbildning att fĂ„ arbete, sĂ€ger Sam Farsani, sektionschef pĂ„ Arbetsförmedlingen Sörmland.
Han betonar vikten av att snabbt göra sig attraktiv pÄ arbetsmarknaden genom att i första hand skaffa sig gymnasiekompetens.
â MĂ„nga gĂ„nger kan man tro att sprĂ„ket Ă€r det viktigaste, men jag vill hĂ€vda att utbildningsnivĂ„ och arbetslivserfarenhet Ă€r avgörande för att komma in pĂ„ arbetsmarknaden, sĂ€ger Sam Farsani.
Han menar att lyckad integration sker genom arbetslivet och att förutsÀttningarna för att komma in pÄ arbetsmarknaden ökar avsevÀrt med utbildning i bagaget.
â Ett arbete Ă€r första steget i integrationen och ett arbete gör mĂ€nniskor fria. Fria mĂ€nniskor Ă€r motiverade att utveckla sig och skaffa mer kompetens, resonerar Sam Farsani.
Aktuella siffror visar pÄ en tudelad bild av Sörmland. Kommuner som Nyköping, StrÀngnÀs, Trosa och Gnesta har lÄg arbetslöshet, medan Eskilstuna, Flen och Katrineholm har det betydligt tuffare.
FörhÄllandet förklarar Sam Farsani med att de sistnÀmnde kommunerna har varit populÀra att bosÀtta sig i som nyanlÀnd.
â DĂ€r har det funnits sĂ„vĂ€l lediga bostĂ€der som anhöriga och det spelar stor roll i sammanhanget.
I vilken grad de utrikes födda lyckas etablera sig pÄ arbetsmarknaden kommer bli en av lÀnets nyckelfrÄgor kommande Är. Samtidigt blir ökningen av antalet utrikes födda bland Sörmlands befolkning avgörande för arbetskraftens och sysselsÀttningens utveckling. Utan tillskottet av utrikes födda skulle arbetskraften och skatteunderlaget minska i lÀnet.
â Generellt lider Sörmland av en lĂ„g utbildningsnivĂ„ och det gĂ€ller i synnerhet bland utrikes födda, sĂ€ger Sam Farsani. VĂ„r kortsiktiga utmaning Ă€r att fĂ„ fler nyanlĂ€nda att utbilda sig, men beroende pĂ„ bakgrund, klasstillhörighet och kunskapsnivĂ„ Ă€r inte alla motiverade att integrera sig i samhĂ€llet, sĂ€ger Sam Farsani och fortsĂ€tter:
â MĂ„nga gĂ„nger handlar det om mĂ€nniskor som flytt och lĂ€mnat allt. HĂ€r krĂ€vs snabba insatser och att de omgĂ„ende kommer i kontakt med rĂ€tt instanser. Men det finns ocksĂ„ ett stort individansvar. Vi ska erbjuda rĂ€tt stöttning och vĂ€gleda mĂ€nniskor men inte "krama ihjĂ€l dem".
Han uppskattar att det i snitt tar mellan tre till sju Är innan en nyanlÀnd kommer i sysselsÀttning, beroende pÄ faktorer som bland andra: utbildningsnivÄ, rÄdande arbetsmarknad, motivation och samverkan mellan myndigheter, arbetsgivare och utbildningsvÀsende.
â Utrikes födda med kompetens motsvarande gymnasieutbildning eller högre kommer relativt snabbt in pĂ„ arbetsmarknaden. Motsatsen gĂ€ller för mĂ€nniskor som saknar formell utbildning. NĂ€r konjunkturen viker mĂ„ste dessa mĂ€nniskor ha en utbildning för att ha en chans pĂ„ arbetsmarknaden.
âLĂ„ngsiktigt Ă€r den hĂ€r gruppen en otrolig tillgĂ„ng för bĂ„de lĂ€net och riket. De utgör ett potentiellt skatteunderlag och vi ser att sĂ„vĂ€l vĂ€lfĂ€rd- som sjukvĂ„rdssektorn kommer att behöva de hĂ€r mĂ€nniskorna i sysselsĂ€ttning framöver, sĂ€ger Sam Farsani.