Region Sörmland är den näst största arbetsgivaren i länet.
Det är bråda dagar för alla Sörmlands största arbetsgivare. Före den 17 juli måste offentliga arbetsplatser med över 50 arbetstagare och privata med minst 250 anställda ha byggt upp egna säkra kanaler där anställda kan larma om missförhållanden. Och inom två år ska privata arbetsgivare med mer än 50 anställda ha hängt på. Det här enligt den nya visselblåsarlagen som trädde i kraft i december förra året.
Hos Region Sörmland, som är länets näst största arbetsgivare med runt 7 500 anställda, lever dagens visselblåsarsystem inte upp till de nya reglerna.
Och i regionens egen visselblåsargrupp pågår arbetet just nu för fullt med att reda ut hur ett nytt system ska se ut. Där anställda på ett säkert sätt ska kunna lämna uppgifter utan att riskera att få sin identitet röjd.
– Jag tror inte att det är så enkelt som att bara köpa in en systemlösning. Jag har i alla fall inte hittat ett sådant system på hyllan, säger Lars Gunnar Svensson, säkerhetschef på Region Sörmland.
Under 2019 testade regionen just att köpa in ett visselblåsarsystem. Tjänsten hann kosta skattebetalarna 156 000 kronor innan den skrotades efter 11 månader. Då hade bara ett mejl landat i den krypterade mejlkorgen, ett ärende som sedan aldrig ansågs tillräckligt allvarligt för att klassas som visselblåsning.
Var det pengar kastade i sjön eller lärde ni er något?
– Det var en lärdom. När vi införde systemet hade vi inte en aning om vad det skulle innebära. Fanns det ett behov? Skulle vi få en fylld brevlåda med allvarliga uppgifter? Så när inget kom in blev vi lite fundersamma. Har vi gjort något fel?
2019 försökte regionen införa ett externt visselblåsarsystem som skrotades efter bara 11 månader, då bara ett ärende kommit in.
Efter det har visselblåsargruppen fortsatt på egen hand. Med mejl, telefon och egen brevlåda dit den som vill kan skicka fysiska brev anonymt. Ändå har bara ett handfull ärenden inkommit, varav de flesta rört arbetsrättsliga frågor, enligt Svensson.
Varför får ni inte in fler ärenden?
– Det är omöjligt för oss att veta. Får vi inte in dem för att de inte finns eller för att man inte vill vissla? I min värld hoppas jag att det beror på att vi inte har en massa oegentligheter.
I god tid före sommaren ska det nya systemet vara i drift om informationen ska hinna gå ut till de anställda.
Kommer ni hinna det?
– Det är klart jag måste svara ja på den frågan.