Chefsåklagare Robert Eriksson säger, att det i många brottsutredningar förekommer kontantkort.
"Det hade varit betydligt lättare om abonnemanget varit registrerat på någon."
"Vem har använt telefonen?" Det var en ofta återkommande fråga i den omfattande utredningen av mordet vid Östra skolan i Katrineholm, i maj 2017 – en av Sörmlands största polisutredningar någonsin. Vid mordet, där en småbarnspappa sköts till döds med flera skott, användes ett oregistrerat kontantkort, enligt åklagarna för kommunikation inför mordet. Numret som hörde till kontantkortet slutade på siffran 6.
Under rättegången återkom det oregistrerade kontantkortet gång på gång:
"Tingsrätten har funnit styrkt att 6-numret använts av dem som mördat offret". "Numret slutade användas efter mordet". "Den enes mamma har kommunicerat med telefonen och den andre har laddat kontantkortet". "Den enes flickvän har ringt telefonen tre gånger den 6 maj". "Under mordkvällen ringer X till 6-telefonen sju gånger".
– Det är klart att det varit betydligt lättare om abonnemanget varit registrerat på någon, vi hade haft en ingång, konstaterar chefsåklagare Robert Eriksson vid åklagarkammaren i Nyköping, som tillsammans med kammaråklagare Fredrik Beijar höll i utredningen efter mordet vid Östra skolan.
"Buslur" är ett begrepp som både chefsåklagaren och polisen använde, och Robert Eriksson säger att oregistrerade kontantkort och "buslurar" förekommer i många utredningar.
– Det är en term när man misstänker att folk använder en viss telefon för vissa ändamål och har en privat telefon för andra ändamål. Jag kan inte påminna mig något fall, där man inte haft oregistrerade kontantkort i buslurar, säger han.
De oregistrerade kontantkorten kan köpas på många ställen, som i kiosker och mataffärer. De kan användas direkt för att ringa och messa. Omkring 22 procent av alla mobilnummer i Sverige kopplas till oregistrerade kontantkort, uppger polisens nationella bedrägericentrum.
I en annan stor polisutredning, den efter terrordådet på Drottninggatan den 7 april 2017, finns uppgifter om att den senare livstidsdömde Rakhmat Akilov haft tillgång till 53 olika oregistrerade kontantkort.
– Det är inte ett problem i varje utredning, men varje gång vi stöter på det är det en återvändsgränd. Jag tror att användningen av dem är rätt bred, de finns i allt från de grövsta brotten, utpressning, rån, gängskjutningar, grövre narkotikabrott, ner till springpojkarna, säger Thomas Tellebro, kriminalkommissarie vid polisens avdelning för grova brott i Eskilstuna.
Säkerhetspolisen har noterat att svenska kontantkort använts av terrorgrupper utomlands:
"Det användningsområde Säkerhetspolisen har kunnat se är att våldsbejakande islamistiska aktörer i konfliktområden har använt nummer från oregistrerade svenska kontantkort i krypterade chattappar, där man exempelvis kan diskutera brottsplaner eller sprida propaganda", skriver Johanna Aschan från Säkerhetspolisens presstjänst i ett mejl till tidningen.
Men nu kan det bli slut på det. Regeringens utredare Sigurd Heuman föreslår att id-kontroll införs vid inköp av kontantkort, något som redan finns i många länder. Namn och personnummer ska registreras vid köpet av kortet, men även redan sålda kontantkort ska registreras. Sex månader efter att lagen börjar gälla, föreslår utredaren, ska befintliga kontantkort vara registrerade. I annat fall slutar de gälla.
Hur effektiv den nya lagen blir, om den införs, återstår att se.
– Kommer det en ny lag eller ny regel försöker de kriminella hitta kryphål. Jag vet inte vad de hittar på om det här blir lag. Det kan dyka upp "telefonkortsmålvakter", säger Thomas Tellebro.
Thomas Bergqvist, kommunpolis i Eskilstuna, instämmer:
– Målvakter finns ju när det gäller bilar och lägenheter. Det är inte orimligt att det kommer att finnas för telefonkort också.
Thomas Bergqvist, kommunpolis i Eskilstuna och Strängnäs, tror inte att det är otänkbart att "telefonmålvakter" dyker upp.
Men det finns också kritik mot förslaget. Katarina Stensson är ordförande i Piratpartiet och hon anser att förslaget inskränker möjligheten att vara anonym, exempelvis för "visselblåsare".
Katarina Stensson, ordförande för Piratpartiet, tycker att förslaget inskränker möjligheten att vara anonym, exempelvis för uppgiftslämnare som visselblåsare.
"Speciellt kombinerat med datalagringsdirektivet är detta allvarligt. Det underminerar ett demokratiskt samhälle eftersom det hindrar exempelvis visselblåsare att kunna agera. Det är ett hot mot journalistiken när källor inte tillåts vara anonyma."
Hon fortsätter, i ett mejl till tidningen:
"Det är också problematiskt för exempelvis kvinnor som lever i skadliga och kontrollerande förhållanden, som förlorar en av få möjligheter att söka psykologisk, medicinsk eller juridisk hjälp."