Han betonar att det finns andra aspekter att beakta som inte kommer i form av ekonomisk ersättning, ett slags förfarande av tjänster och gentjänster.
– Vi betalar inget för att räddningstjänsterna åker på sjukvårdslarm men vi tar heller inte betalt när vi står på passning för brand och är där för räddningstjänstens personal. Vi står dessutom för utbildningen av deras instruktörer och förbrukningsmaterial och de har tillgång till våra medicinsktekniska ingenjörer vid exempelvis upphandlingar av hjärtstartare, säger Jörgen Lifvakt.
Han menar också att kvalitetssäkringen är och ska förbli landstingets ansvar.
– Enligt socialstyrelsens författning ligger det på landstinget att kvalitetssäkra. Likväl har vi en uppföljningsfunktion på de här larmen. Vi går igenom hur det har gått och vad vi kan förändra till nästa gång.
Jörgen Lifvakt bekräftar bilden av att larmen där räddningstjänsterna är inblandade blir fler och fler och att samma trend råder över hela Sörmland.
– Det har varit en ökning över tid och det har gått upp och ner. I länet åkte de på 440 uppdrag förra året men då ska man veta att det inkluderar ambulansassistans där man till exempel hjälper till med bårbärning eller uppdrag i terräng och de är inte sjukvårdsuppdrag i rätt bemärkelse.
Med hänvisning till pågående avtalsförhandlingar vill Jörgen Lifvakt inte spekulera i vad utgången av förhandlingarna blir. Men att det inte skulle bli ett nytt avtal och en fortsättning på samarbetet håller han för osannolikt.
– Vår ambitionsnivå är att få till ett nytt avtal under året och jag tror absolut vi kommer att komma överens.