Olof Sollenberg på Hugelsta gård är kommungruppsordförande för LRF Eskilstuna.
– Det ser hoppfullt ut, men skördearbetet har för närvarande knappt kommit igång. Det finns en frustration bland bönder att inte kunna utnyttja vädret. Det borde vara moget nu, men alla grödor är klart försenade. Vi får bara hoppas att vädret håller i sig så att vi kan få in det, säger han.
Anders Hultgren på Vånga gård i Stallarholmen är vice kommungruppsordförande i Strängnäs.
– Vi har bara börjat med höstgrödorna än. De ser lovande ut. Jag skulle gissa på att för min egen del är det 10-20 procent över normalskörd på vete. Tendensen är i alla fall att det är en mycket bättre skörd på de höstsådda grödorna. På de vårsådda vågar jag inte svara på.
Karin Ericson på Ekeby gård i Eskilstuna planerar att börja tröska inom de närmsta dagarna.
– Vi väntar precis på att det ska mogna så att vi kan börja tröska. Det måste ner i vattenhalt. Vi kollar varje dag.
Hon tycker att det är bra att vädret för närvarande är varmt och torrt.
– Det driver på mognaden och det torkar ut.
På Ekeby gård kommer man i höst att skörda höstvete, korn, havre och åkerbönor. Karin Ericson vill dock inte ta ut någon seger i förskott.
– Det ser bra ut. Det ser ut som att vi kommer att få en stor skörd.
Vad är orsaken till det?
– Vi har haft bra växtväder, alltså mycket regn. Det gör att det växer.
Gustaf Lindman på Stensholm har börjat tröska, men han har ännu inga siffror på skördens storlek.
– Det ser bra ut. Det har man sett länge, säger han.
Jordbruksverket beräknar att den svenska spannmålsskörden i år blir drygt sex miljoner ton. Det skulle i så fall innebära att det blir den största skörden sedan 1990. Prognosen baseras på statistiska samband mellan tidigare års väderdata och skördar.
Höstvete svarar för knappt hälften och vårkorn för en fjärdedel av skörden. Jordbruksverket menar att kombinationen av gynnsamt väder för höstsådda grödor och stora arealer höstvete bidrar till den stora spannmålsskörden.
Under perioden januari till april har det varit varmare än normalt i nästan hela landet medan det var kallare än normalt under perioden maj till juli. Varannan månad, det vill säga januari, mars, maj och juli, har det varit mer nederbörd än normalt i nästan hela landet och resterande månader har det varit mindre nederbörd än normalt.
En förutsättning för Jordbruksverkets prognos är att vädret i augusti och framåt blir som under ett normalår.