Cecilia Bjärgö berättar att dagens kunskapskriterier är helt orealistiska.
Enligt Arbetsförmedlingen fanns det i maj 2021 totalt 117 lediga lärartjänster och samtidigt bara 42 arbetslösa grundskolelärare med adekvat utbildning i Sörmland. Förra året, i maj 2020, såg de siffrorna snarlika ut med 101 lediga platser och 39 inskrivna som arbetslösa.
De sörmländska lärare som tidningen pratat med anser att det är en fördel att det är lätt att få arbete men att det krävande yrket kan göra att lärarbristen blir ännu värre.
– Vi har ett stort antal lärare som inom de närmsta åren går i pension, samtidigt som extremt många inte orkar längre och lämnar yrket, säger Cecilia Bjärgö som är högstadielärare på Faktoriet i Eskilstuna.
Hon beskriver Faktoriet som en bra skola med en riktigt bra ledning. Men med erfarenhet från andra skolor och att det fortfarande är samma kunskapskriterier som gäller har hon sett en hel del problem i branschen.
– Lärare ska bedöma eleverna utifrån kunskapskrav som är helt orealistiska, och det säger jag efter lång erfarenhet. Man gjorde ett test där man satte professorer från universitetet som fick se kunskapskraven och professorerna trodde att nians betyg var universitetsbetyg.
När Cecilia Bjärgö bedömer elever i SO kan det till exempel röra sig om att eleven ska visa utvecklade och nyanserade resonemang kring människors påverkan på samhället, något som många vuxna har svårt att klara av.
Ett annat problem är att bristen också gäller speciallärare och specialpedagoger där den ordinarie lärararen tvingas ta över deras roller. I stora drag ska specialpedagogerna arbeta med och ta fram material till elever som har det svårt, medan speciallärare arbetar mer individinriktat och helst ska vara inne i klassrummet.
Färre speciallärare kan leda till att fler elever inte klarar grundskolan. Några av de eleverna hamnar på Rinman 3 i Eskilstuna som är en avdelning på Rinmansgymnasium där elever som inte klarat högstadiet kan läsa upp sina betyg. På Rinman 3 arbetar Ursula Sköld, som i grunden är högstadielärare.
Ursula Sköld anser att mindre klasser är viktiga för en hållbar skolmiljö.
– Det är många elever som faller mellan stolarna av olika orsaker. En del har inte fått rätt stöd i grundskolan. Det finns många elever som behöver en lugnare skolmiljö, säger Ursula Sköld.
När skolorna besätter tjänster med obehöriga lärare innebär det att de ordinarie lärarna måste sitta med och sambedöma när det ska sätta betyg. Alla dessa arbetsbördor läggs på samtidigt som lärarna måste hålla ordning i stora klasser.
– Att som lärare ha upp till sex olika klasser med 30 elever varje dag tar på krafterna. Är det sedan konflikter som pågår månad efter månad, eller år efter år – knäcker det till slut alla, säger Ursula Sköld.
Hur stor en klass ska vara för att fungera är svårt att säga då det egentligen inte rör sig om antalet elever utan hur bra gruppen fungerar, men mindre grupper skapar bättre förutsättningar, menar Ursula Sköld.
Hon har tidigare arbetat på två grundskolor i Sörmland där hon haft klasser med runt 30 elever med konflikter som till slut fick henne att komma till bristninggränsen.
– Jag fick sätta mig ner och fundera om jag om jag verkligen skulle fortsätta inom läraryrket. Hur viktigt och roligt det än är så måste man orka på sikt.
Både Ursula Sköld och Cecilia Bjärgö berättar att en inlyssnande skolledningen är ett fundament för en bra skola.
De tycker båda att lönen är viktig och borde vara högre. Särskilt som en behörig lärare gått en lång högskoleutbildning och för att yrket innebär ett stort samhällsansvar.
– Man kan i princip jobba hur mycket som helst. Särskilt i början när man är nyexaminerad, säger Ursula Sköld.
Per Holmqvist, som snart tar ut examen från Mälardalens högskola som behörig mellanstadielärare, säger att bra kollegor och närhet till arbetet är det viktigaste. Han har redan fått en anställning till hösten.
– Jag sökte två jobb och erbjöds båda. Men under utbildningen fick vi uppfattningen att skolorna skulle vara desperata – men riktigt så var det inte – man behövde fortfarande gå igenom en vanlig rekryteringsprocess, säger han.
Liksom Cecilia Bjärgö och Ursula Sköld håller Per Holmqvist med om att cheferna är viktig.
– Den bästa läraren vi hade på högskolan sa: "Vad ni än gör, se till att ni får en bra chef". Där har jag chansat lite då rektorn på skolan där jag kommer börja på precis har slutat, så jag vet inte vem jag kommer att få.