Lätta lån skapar skuldberg hos Kronofogden

Många kreditgivare erbjuder lån på upp till 600 000 kronor även för den som har betalningsanmärkningar och utan kreditupplysning. Och skulderna hos Kronofogden är rekordstora.

Lån är lätta att få, även för skuldsatta, berättar Max Wallenberg från Kronofogden. Lotta Finstorp (M) anser att bolånekraven gör att unga fastnar i skuldfällor med hög ränta.

Lån är lätta att få, även för skuldsatta, berättar Max Wallenberg från Kronofogden. Lotta Finstorp (M) anser att bolånekraven gör att unga fastnar i skuldfällor med hög ränta.

Foto: Jessica Gow/TT/Jeanette Andersson/Kronofogden/Peter Alexis

Sörmland2020-10-19 04:45

När man söker på "låna med betalningsanmärkning" på nätet, får man omkring 94 000 träffar. Men går det snabbt och med få frågor kostar det: I ett exempel blir den effektiva räntan 1 051 procent och den som lånar 5 500 kronor på fem månader får betala tillbaka 9 339 kronor. 

Skulderna utan säkerhet ökar. I ett pressmeddelande skriver Kronofogden: "Utvecklingen accelererar. Jämfört med första halvåret 2019 så har det totala skuldbeloppet ökat med 27 procent till 11,45 miljarder kronor – den högsta siffran någonsin." Summan handlar om betalningsförelägganden hos Kronofogden.

– Många som har skulder hos oss tycker att det är alldeles för lätt att få låna. Vi hör det i intervjuer, vi får det från våra inspektörer. Folk med exempelvis spelmissbruk säger "jag borde inte ha fått låna, men det var jätteenkelt att låna en miljon". Det är bara att höra av sig till mindre seriösa kreditinstitut, säger Max Wallenberg, presstalesperson vid Kronofogden.

När man tar lån gör de flesta långivare en kreditupplysning, via exempelvis UC, Upplysningscentralen. Många förfrågningar från långivare kan tyda på att den som ansöker om lån planerar att ta fler lån. Det kan göra att låneansökan nekas.

Men Kronofogden talar om ett fönster, där systemet har svårt att hänga med.

– Det finns ett fönster där man kan låna ganska mycket utan att det syns tillräckligt snabbt, säger Max Wallenberg.

Problemet, som Kronofogden ser det, är att långivarna inte gör eller kan göra tillräckligt bra kreditupplysningar. Kronofogden vill att det utreds, om man behöver se över om det finns behov av ett nationellt register över krediter.

– UC finns, men används inte av alla. Det ett nationellt register kommer åt, är de som har många skulder sedan tidigare.

Jon Thorbjörnson är riksdagsledamot för Vänsterpartiet och arbetande ersättare i civilutskottet. Han anser att det är alldeles för lätt att låna pengar och att det drabbar dem som redan har det dåligt ställt: ensamstående, sjukskrivna.

– Folk som redan har det knackigt. Man är inte hjälpt av att få låna utan kreditkoll och sitta ännu mer i skiten. Många av de här skulderna är små, 3 000 till 5 000 kronor.

Han berättar att hans parti nyligen lämnat in en motion om att långivare bör få ta större ansvar för indrivningen av skulderna, om man inte gör ordentliga kreditprövningar.

– Det blir nästan en affärsidé att låna ut pengar till folk som inte kan betala tillbaka och låta Kronofogden driva in pengarna. Det är ganska riskfritt och systemet sköter det till ingen kostnad, säger Jon Thorbjörnson.

Lotta Finstorp är också ersättare i civilutskottet, men för Moderaterna. Många av lånen utan säkerhet går till handpenning på bostäder, säger hon och vill att procentsatsen man får låna till bostad höjs till 90 procent, från dagens 85 procent.

– Blancolånen, lån utan säkerhet, har ökat. Vi ser en tydlig koppling till bolånetaket, att man måste ha 15 procent av köpesumman själv att lägga i handpenning. Finansutskottet har beslutat om en översyn, om hur det träffar framför unga som måste in på bostadsmarknaden. 

Om lånegivare som marknadsför sig genom att inte begära kreditupplysning instämmer hon i kritiken från Vänsterpartiet: 

– Det är inte klokt. Det är de som redan har det tungt som tar de här lånen. Kollar man inte via UC byggs det bara på med fler lån.

Svenskarnas skulder

I slutet av 2019 hade varje svensk i snitt 39 000 euro i skulder, idag motsvarande omkring 403 000 kronor. Det är näst mest i EU, bara danskarna är skyldiga mer pengar i snitt, visar siffror från Statistiska Centralbyrån, SCB. På tredje plats ligger Nederländerna.

Främst handlar det om bostadsskulder och skulderna ökar i takt med att bostadspriserna går upp.

I Danmark, Sverige och Nederländerna är skulderna också höga i förhållande till inkomsterna, den så kallade skuldkvoten.

Källa: scb.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!