Ny väg för liberalerna? Partiledaren Nyamko Sabuni öppnade på DN Debatt för en återgång till den gamla Allians-tanken.
Efter valet 2018 sökte socialdemokraterna och Stefan Löfvén länge bilda regering. I januari 2019 var "januariavtalet" ett faktum. Det innebar att S och MP bildade regering, med stöd av L och C, men med vad som kallades "betydande inflytande" för L och C, över både politik och budget. Januariavtalet spåddes av många vara slutet för Alliansen, som innebar samarbete mellan M, KD, L och C från valrörelsen 2006 och framåt.
Men nu skriver Nyamko Sabuni i DN. "”Nås en överenskommelse om budgetpropositionen för 2022 är Liberalernas syn att samarbetet därefter i ordnad form avvecklas”, angående januariavtalet. På partiets Facebook-sida skriver hon "Förutsättningarna att genomdriva liberal politik är bäst om Sverige efter nästa val får en ny och borgerlig regering. För att en sådan regering ska kunna tillträda och styra landet kan Liberalerna i sakfrågor söka samsyn med riksdagens alla partier".
Stefan Krstic är förbundsordförande för liberalerna i Sörmland. I ett pressmeddelande skriver han:
"Vi hedrar januariavtalet för att avtal ska hållas och det kommer vi fortsätta att göra så länge de andra samarbetspartierna håller sin del av avtalet. Vi har genom januariavtalet fått igenom mycket av vår politik på väldigt kort tid", skriver han, och fortsätter:
Stefan Krstic, L-topp i Sörmland, ser samarbete med alla partier i sakfrågor som möjligt.
"Att fortsatt få igenom mycket liberal politik görs dock bäst med en borgerlig regering där det finns mindre låsningar och mer samsyn kring det internationella samarbetet, fri företagsamhet och människans fri- och rättigheter".
Det är den gamla allianstanken, säger han när tidningen ringer upp.
– Men det beror på de andra partierna. Det bästa vore en majoritetsregering med bara liberalerna, men det kanske inte är det mest sannolika just nu. Det bästa då är en så stor alliansregering som möjligt.
En anledning till att L gick med i januariavtalet var att hålla SD och V, det man kallar ytterkantspartier, utanför maktens finrum
– Vi skulle inte kunna sitta i regeringen med dem, då måste man hålla med varandra. Men vi kanske kan få stöd av dem i sakfrågor. Liberalerna vill förstatliga skolan till exempel, och bara SD och V håller med oss om det. Då kanske vi kan arbeta tillsammans för den frågan, säger Stefan Krstic.
På DN Debatt skriver Sabuni: "Ingen regering kommer efter nästa val sannolikt att kunna tillträda utan att förhålla sig till något av de två nuvarande ytterkantspartierna".