Enligt Johan Lagerholm, ordförande för LRF Södermanland, innebär rovdjursangrepp inte bara psykiskt lidande och ekonomiska förluster.
– Det finns även erfarenhet av att det förekommer hot. I synnerhet när drabbade djurägare drivit på för att få till ett beslut om skyddsjakt, säger han.
Det har även hänt att LRF:s medlemmar upplevt problem med människor som besöker skogen för att störa skyddsjakt som utförts efter vargangrepp.
– Det kan upplevas som mycket obehagligt för berörda djurägare som redan befinner sig i en svår situation.
Ofta både bor och arbetar djurhållare på den egna gården och skyddsjakten efter en vargattack sker ofta i anslutning till den egna fastigheten.
– Det kan kännas obekvämt när det dyker upp människor med en annan avsikt på fastigheten. Även om det är fullt tillåtet enligt allemansrätten så kommer de väldigt nära i en känslig situation.
Under skyddsjakter har det även uttalats hot mellan jägare och jaktmotståndare.
– Den konflikten är det inte någon som vill ha på sin hemmaplan, säger Johan Lagerholm som berättar att det även förekommit verbala attacker via telefon och sociala medier som riktats mer direkt mot djurägare.
– Det händer även att lantbrukarens familj blir inblandade i hoten, vilket är helt oacceptabelt.
Samtidigt anser LRF att skyddsjakt behöver komma till stånd snabbare.
– Enligt rovdjurspolitiken ska vi ha en gynnsam bevarandestatus på varg. Den ska uppnås utan att tamdjurshållningen påtagligt försvåras, men så är det tyvärr inte.