Jimmy Pettersson från Sörmland arbetar som samordnare fältverksamhet på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Han har hållit på med ett forskningsprojekt vars syfte är att försöka reda ut varför den sörmländska älgstammen, framförallt kalvarna, generellt sett väger mindre än sina släktingar i andra delar av Sverige.
– Projektet startade för några år sedan efter att jägare och markägare lyft frågan. De funderade över de låga kalvvikterna. Det är viktigt att kalvarna får en bra start på livet. Får de inte det är det ofta svårt att komma ikapp, berättar Pettersson.
Han har tillbringat mycket tid i de sörmländska skogarna. Forskningsmetoderna är ganska speciella. Man har bland annat följt efter älgkor med helikopter och skjutit dem med bedövningspil för att sedan ta prover och märka dem så att de går att följa med hjälp av gps.
– Det är 20 kor som vi följer just nu. Det är förstås bara en bråkdel, men ger ändå en fingervisning. Och vem som helst kan faktiskt gå in på nätet och följa älgarna, säger Pettersson.
Han tittar även till de nyfödda kalvarna.
– Jag pejlar in var älgkon är och sedan smyger jag in, kör undan kon, märker kalvarna och könsbestämmer dem. Det tar bara två minuter och kon är hela tiden i närheten. Det här måste göras innan kalvarna blir äldre än ett par dygn, för då ligger de kvar och trycker. Är de äldre har jag ingen chans att göra såhär.
Han hoppas att jägarna ska spara de välväxta kalvarna så att de får chansen att etablera sig och stärka älgstammen.
– Det är ett önsketänkande jag har, att de som håller i bössan tänker så. Och det verkar som att det blivit en större medvetenhet bland jägare om det här.
Det glädjande beskedet är att i år har 100 procent av de kalvar Pettersson haft koll på överlevt. I vanliga fall är det fem till tio procent som inte överlever sin första sommar.
– Det kan bero på att vi haft ett väldigt gynnsamt väder ur älgarnas synvinkel. De tycker inte om när det är varmt och torrt.
En gynnsam sommar eller ej – faktum kvarstår. De sörmländska älgkalvarna som är födda i våras och som kommer att skjutas i älgjakten väger generellt sett runt 20 procent mindre jämfört med dem i övriga Sverige. Och någon tydlig förklaring finns inte.
Teorier finns det dock gott om. Sörmland är ett viltrikt län med mycket klövvilt som konkurrerar med älgen om maten. Något som Anders Nilsson, jaktvårdskonsulent på Jägarförbundet i Södermanlands län, funderat över.
– Här borde man se tydliga skillnader mellan olika delar av länet, beroende på hur konkurrensen ser ut, men det gör man inte. Det kan inte vara den enda orsaken, säger han.
En annan faktor är att det finns en hel del gamla granplanteringar från 50- och 60-talen som inte utgör en bra livsmiljö för älgar.
– Här är det helt sterilt på marken, helt dött. Där finns inget för dem att äta. När de här granplanteringarna avverkas hoppas jag att man tänker på det här när det ska återskogas igen. Älgarna behöver ju äta för att överleva, säger Jimmy Pettersson.
Forskningsprojektet ska nu fortsätta genom att man även tittar på annat vilt och hur de olika arterna påverkar varandra.