Mälarsjukhuset är ett av tre sjukhus i landet som tackat ja till att delta i en stor studie kring att behandla allvarligt sjuka covidpatienter med blodplasma från människor som friskförklarats.
I våras drogs två studier igång på Karolinska universitetssjukhuset och Skånes universitetssjukhus i Lund, där patienter med pågående covid-19 fick blodplasma från människor som tillfrisknat. Förhoppningen är att antikropparna i blodet ska bidra till att viruset bekämpas. Studierna pauserades när det fanns för få patienter att testa behandlingen på, men nu när trycket ökar igen tas studierna upp, och fler sjukhus bjuds in.
Göran Stenlund, tidigare mångårig verksamhetschef för infektions- och lungkliniken på Mälarsjukhuset är i dag medicinskt ansvarig läkarchef på den länsomfattande kliniken. Han tvekade inte när han fick förfrågan om att delta i den nationella studien.
– Vi är en forskningsintensiv klinik sedan många år och ser det som jätteviktigt att bidra till forskningsframgångar. Vi är med också i en annan covidstudie kring antikroppsutveckling hos patienter.
– Plasmastudien är det lite tidigt att säga så mycket om, vi har anmält oss och fått information. Jag skulle tro att det dröjer till våren innan vi är igång. Alla är pressade i nuläget, och det är en svår avvägning på ett sjukhus, hur mycket som ska satsas på rutinsjukvård och hur stort utrymme utveckling och forskning får ta. Vi får se när vi orkar dra igång detta. Efter årsskiftet är det i första hand vaccinationer vi måste mobilisera för.
Göran Stenlund förklarar att patienter som kan komma i fråga för deltagande ska vara i ett tidigt sjukdomsförlopp.
– Det gäller att hitta passande patienter som har behov av sjukhusvård men inte hamnat på intensivvårdsavdelning än. Tanken är att behandlingen ska förhindra svåra lungkomplikationer, som en passiv vaccination kan man säga. Det här är en gammal metod som dammats av och som använts för att bekämpa pandemier sedan spanska sjukan i början av 1900-talet.
Men studien blir inte avgörande i kampen mot covid-19, konstaterar han.
– Det är vaccinerna och nya virusmediciner som kommer att spela huvudrollerna. Och det finns ingenting som inte har biverkningar. Att tillföra främmande material, som blodplasma från en annan människa, är inte helt ofarligt. Vissa människor kan få en allergisk reaktion mot plasma.
Och det är som Göran Stenlund påpekar inte Mälarsjukhuset som ska dra det tyngsta lasset i studien, där forskningsledarna hoppas kunna räkna in 900 patienter runt om i landet.
– Jag hade nog väntat mig en större entusiasm, säger Karolinska institutets professor Joakim Dillner till Läkartidningen. Dillner leder studien i Stockholm och har skickat inbjudningar till alla landets infektionskliniker. Hittills är det bara Mälarsjukhuset, Karlstad och Gävle som hakat på.
Att forska kring covid-19 är viktigt, men det är inte bara viruset i sig som gör människor sjuka, konstaterar infektionsläkare Göran Stenlund. "Smitträdsla måste tas på största allvar", säger han.
Men det är inte enbart viruset i sig som gör människor sjuka. Göran Stenlund konstaterar att rädsla för en ny sjukdom kan förlama både invånare och sjukvårdspersonal. Denna pandemi skräms kanske ännu mer än något tidigare.
– Rädsla måste man ta på största allvar, den aktiverar mycket annat i kroppen och är en övergripande fråga. I vården märkte vi snabbt i våras att den stora okunskapen och rädslan försvårade arbetet. Men människor vänjer sig och med rutiner och skyddsutrustning blev det bättre. Dock är det där med nödvändiga rutiner, råd och nationella riktlinjer inte enbart av godo, man måste ha respekt för att människor som redan från början lider av bacillskräck och typer av tvångssyndrom mår ännu sämre nu.
– Dessvärre kan vi ju inte ta hänsyn till det.