Affischerna ingår i en kampanj initierad av berörda länsstyrelser tillsammans med nationella kompetensteamet mot hedersförtryck. Teamet finns på länsstyrelsen i Östergötland men har till uppgift att serva myndigheter i hela landet.
Här arbetar cirka 15 personer med stor kunskap och erfarenhet inom området. En av dem är Bo Lagerkvist, före detta kriminalinspektör och utredare på grova brott i Sörmland och med lång erfarenhet av att utreda hedersrelaterade brott.
– Det här är en typ av brott där det finns väldigt många signaler och symboliska handlingar som det är bra att känna till vid en utredning, säger han.
– Där kan vi i teamet hjälpa till med både kunskap och kompetens. Vi har ett brett kontaktnät med experter och vi kan visa på lämplig metodik vid förundersökningar.
Tvångsgifte är förbjudet i lag. Det är också straffbart att tvinga någon till ett äktenskapsliknande förhållande.
Och det tillägget behövs, säger Bo Lagerkvist.
– Det finns en medvetenhet om att det är förbjudet i Sverige att gifta bort sina barn. I stället har man börjat kalla det förlovning, i ett försök att kringgå lagen. Fast i själva verket handlar det om äktenskap,
När ett sådant ärende anmäls gäller det för utredarna att ta reda på hur förutsättningarna är för det bortförlovade paret.
– En förlovning kan mycket väl ha samma tyngd som ett giftermål. Det kan till exempel handla om kontrakt som skrivs mellan familjerna.
Anmälningar om misstänkta tvångsäktenskap, eller andra äktenskapsliknande förhållanden som unga tvingas in i mot sin vilja, minskar inte. Tvärtom har de ökat sedan lagen började gälla 1 juli 2014.
Till viss del kan det förklaras med att ansvariga myndigheter blivit bättre på att anmäla, säger Bo Lagerkvist.
– Men inte helt och hållet. Tyvärr verkar det också som om strukturerna bakom brotten blivit starkare.
En förklaring till det är att många av ungdomarna kommer från Syrien, Somalia och Afghanistan, länder där vanligt myndighetsarbete försvårats av strider.
I stället har andra krafter tagit över.
– Många som hör av sig vittnar om hur klanstrukturer stärkts och hur det har resulterat i att hedersförtrycket ökat. Inte bara i hemländerna utan även bland familjer här i Sverige.
För de unga blir följden hårdare kontroll och beskuren frihet. Trycket kommer både från den egna familjen och från andra släktingar.
– Vårt arbete är att värna om de som drabbas, de som inte har rätt till ett fritt liv. Det handlar om mänskliga rättigheter, säger Bo Lagerkvist.
Problematiken kring hedersförtryck och hedersrelaterat våld fick ett ansikte i januari 2002. Då sköts 27-åriga Fadime Sahindal till döds av sin egen far. Fadern ansåg att hon dragit skam över sin familj genom att leva med en svensk man.
Mordet blev slutet på en lång tid av hot och förföljelser, vilket Fadime försökt anmäla hos polisen. Någon hjälp fick hon inte, polisen rekommenderade henne att gå hem till familjen och berätta hur hon kände det.
14 år senare har det trots allt hänt en hel del, säger Bo Lagerkvist.
– Skyddsarbetet har gett effekt. Det finns en ökad kompetens och medvetenhet om hur hedersrelaterade regler fungerar.
Åter till inledningens flygplatskampanj. Det kan tyckas i senaste laget att försöka hjälpa ett barn som redan befinner sig på flygplatsen. Men det är inte försent, det visar tidigare erfarenheter.
– Det finns ärenden redan före kampanjen, när unga tagit hjälp ute på flygplatsen. Och om den här kampanjen kan rädda en eller bara några få unga så är oerhört mycket vunnet.
Skavsta flygplats deltar inte i sommarens kampanj.
– Jag har förstått att det funnits flera skäl till detta, men jag har också fått signaler om att man kommer att vara med till nästa sommar, säger Bo Lagerkvist.