Kan du rabbla den svenska regentlängden utantill och vet exakta årtal för de svenska krigen? Grattis, du kan förmodligen vinna vilken historietävling som helst. Men frågan är hur mycket du egentligen förstått av de historiska skeendena.
Årtal och kungligheter är nämligen inte det viktigaste när man ska tolka historien. Åtminstone inte om du frågar Maria Sjöberg, professor i historia vid Göteborgs Universitet och årets Hertig Karls-pristagare.
– Att förstå långsamma historiska förlopp och strukturella skeenden är viktigare än att kunna säga vilken kung som kröntes en viss dag. När jag träffar nya studenter tror de ofta att historien är färdig och fixerad, men i själva verket ändras historien hela tiden och det finns ett tydligt samband med nutid och dåtid, säger Maria Sjöberg.
Hon vill gärna lyfta fram olika perspektiv på den traditionella historieskrivningen och önskar att vi alla ska lära oss att tänka nytt och kritiskt kring historien. Därför tog hon för några år sedan initiativ till en helt ny lärobok i världshistoria för universitet och högskolor. "En samtidig världshistoria" gavs ut i våras och har redan fått pris.
– Svenska universitet har länge använt sig av amerikanska böcker som lyfter fram Västerlandet som utvecklingens mål och mening. I "En samtidig världshistoria" vill vi visa att man kan se på historien med andra ögon och lyfta fram likheter mellan kulturer snarare än skillnader. Den kinesiska förvaltningen på 200-talet f Kr utvecklades till exempel på ungefär samma sätt som i Rom.
För att ge nya perspektiv har bokens skribenter till exempel valt en annorlunda geografisk ram.
– Vi utgår från världshaven i stället för territoriella gränser mellan länderna som har en ganska kort historia.
En annan utgångspunkt som Maria Sjöberg gärna vill lyfta fram är genusperspektivet, alltså att man betraktar skillnaderna mellan män och kvinnor som sociala snarare än biologiska. Att sätta på sig genusglasögon är viktigt om man verkligen vill förstå historien, menar hon.
– Könsstrukturer har en avgörande betydelse för samhället. Det är svårt att förstå hur politik, kultur och sociala förhållanden fungerade om man inte förstår villkoren för kvinnligt och manligt liv.
I boken "Kvinnor i fält 1550– 1850" kunde Maria Sjöberg till exempel visa att det inte bara var män som drog ut i krig förr, utan att även kvinnor och barn ingick i arméerna.
– Under 30-åriga kriget var det ganska få militära sammandrabbningar, och mellan dem levde arméerna ett vanligt civilt liv. Tidigare har man framställt kvinnorna som en belastning för arméerna, men de hade snarare en viktig roll i det militära livet. De skötte inte bara hushållet ute i fält, utan kunde också hjälpa till att bära och vakta krigsbyten. Kvinnor medverkade också i plundringar. Man kan säga att det var hela samhällen som drog ut i krig.
Marias nästa projekt är att fördjupa sig i barnens liv och funktion i det militära under 1600- och 1700-talen. Redan som tioåringar kunde pojkar skrivas in i Skeppsgossekåren och på flera svenska garnisoner fick soldaterna barnbidrag för sina gossar om de fördes in i rullorna som potentiella soldater.
Tanken är att det ska bli en ny bok så småningom, men Maria tror att det kan dröja.
– Om det har varit svårt att hitta kvinnor i det militära källmaterialet så är det ännu svårare att hitta barn. Man får leta i dagböcker, brev och militära rullor och försöka hitta barn som ofta bara nämns i förbigående.
Det är just tiden från 1500-talet och några sekel framåt som blivit något av Maria Sjöbergs specialitet. Från början var inriktningen mest en slump, konstaterar hon. Hon hade lika gärna kunnat tänka sig att forska om medeltiden, men hade inte de latinkunskaper som krävdes. Och numera tycker hon att hon fått fördjupa sig i ett par riktigt spännande århundraden.
– Den här tiden är så helt annorlunda mot vår egen. Det är ett helt igenom patriarkalt samhälle och de tänkte och agerade inte alls som oss. Därför är det väldigt lockande att försöka förstå människorna. Samtidigt finns det likheter mellan då och nu som det är väldigt spännande att plocka fram.