Kortfattat innebär allemansrätten att du får vandra eller tillfälligt uppehålla dig på privat mark i naturen.
Men det finns vissa begränsningar. I den så kallade hemfridszonen, alltså området närmast ett bostads- eller fritidshus, får du inte vistas om du inte har fastighetsägarens medgivande. Likaså får du inte gå på växande gröda. Men markägare sätter ibland upp skyltar som "privat område" – trots att det inte är någon hemfridszon.
– Privata skyltar får man sätta upp vid sin hemfridszon. Ska man sätta upp dem på allemansrättslig mark måste man ansöka om tillstånd från kommunen, säger Sanja Kuruzovic, vägledare inom allemansrätten på Naturvårdsverket.
Ett sådant exempel finns vid den norra delen av sjön Yngaren, närmare bestämt vid Hofsta. Där har Hofsta säteri satt upp skyltar med "privat område" intill tre infartsvägar från väg 216. Men enligt Katrineholms kommun har inget sådant tillstånd utfärdats, varför skyltarna är ogiltiga.
Det är lagen om särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning som anger vad som gäller. I lagens femte paragraf går det att läsa: Skyltar varigenom allmänheten avvisas från ett visst område, som är av betydelse för friluftslivet, får inte finnas uppsatta utan tillstånd av kommunal myndighet. Tillstånd behövs dock inte om det är uppenbart att allmänheten inte får färdas fritt inom området eller att skylten är behörig av något annat skäl.
Markägaren Johan von Arnold säger att många har kört in på området. Detta efter att filminspelningen av den amerikanska filmversionen av "Män som hatar kvinnor" ägde rum där för cirka tio år sedan. Med anledning av det sattes skyltarna upp. Det ser han inte som problematiskt – trots att det strider mot lagen.
– Är man intresserad av att titta på gården är det bara att höra av sig, vilket de flesta brukar göra. Vi bedriver en verksamhet där och det är viktigt att värna om den enskilda egendomen. Eftersom allemansrätten inte alltid används med sunt förnuft är vi tvungna att agera, säger Johan von Arnold.
På andra sidan Yngaren äger Broby säteri marken. Där finns det också problem avseende allemansrätten, menar personer tidningen pratat med. Enligt en av länets kanotklubbar har Broby säteri förhindrat människor från att paddla förbi området.
– Det har varit problem i många år. Därför har vi rekommenderat kanotisterna att bära kanoten längs med väg 52 för att inte ställa till det, säger en talesperson för kanotklubben, som vill vara anonym.
Naturvårdsverket kan inte uttala sig i enskilda fall, men säger att det krävs mycket för att förhindra att man får röra sig på vattenytor med stöd av allemansrätten.
– Allemansrätten gäller även på vatten. Men det är viktigt att även på vatten ha med sig att man inte får störa eller förstöra, säger Sanja Kuruzovic.
Gustaf Dieden är markägare för Broby säteri. Eftersom det ligger en kraftstation på hans mark menar han att det är anledningen till att kanotisterna inte får paddla förbi.
– Det är farligt med luckor som står öppna och därför har man faktiskt rätt att sätta upp hinder för dessa. Men vi har ordnat en uppläggningsplats vid Björkviksbron och sedan går det att lägga ned kanoten i Yngaren längre bort. Det finns också tomter vid kraftstationen som man tidigare burit kanoter över, vilket inte är okej, säger Gustaf Dieden.