Varje år får 60 000 svenskar ett cancerbesked. Det mesta handlar om slumpen, men ett av tre fall hade gått att undvika med bättre levnadsvanor, såsom nyttigare mat, visar forskningen.
En av de forskare som engagerar sig i ämnet är Katarina Bälter, professor i folkhälsovetenskap vid Mälardalens högskola. Hon är nutritionist i botten, och kopplingarna mat – fysisk aktivitet – cancer i hennes arbete har gjort att Katarina är en av Cancerfondens kostexperter som under året ger gratis föreläsningar om mat och cancer på nätet.
Att forska i ämnet är inte okomplicerat, och framför allt är det tidskrävande.
– Ofta har jag jobbat med stora befolkningsstudier om hur människor äter och rör på sig. Uppföljningar flera år senare visar vilka som insjuknat och vilka skillnader vi kan se i hur deltagarna ätit och levt. De som drabbats av en viss typ av cancer identifieras via det nationella cancerregistret. Också till dem kan vi skicka en enkät kring hur de levt sitt liv före diagnosen, och jämföra med liknande personer utan cancer, som vi i sin tur hittar via befolkningsregistret.
Hon har bland annat jobbat med prostatacancerpatienter som följts upp tio år efter diagnos.
– Vi har undersökt hur livsstilen efter diagnosen påverkat utgången, och det visar sig att dödligheten går ner hela 30 procent av 20 minuters daglig promenad alternativt träning en gång i veckan. Det visar att livsstilen efter en cancerdiagnos har stor betydelse, och detta är nåt jag vill jobba vidare med.
Men just maten är en extra stor utmaning att forska kring och att mäta. Vi äter mellan ett och två ton mat och dryck per person och år, beroende på ålder, storlek och om vi är rörliga eller stillasittande. Forskarna kan med hjälp av enkäter jämföra grupper som äter olika mycket av olika sorters livsmedel.
– Inom vilka grupper finns mer cancer, bland de som äter mycket frukt eller lite? Sen måste det vara tillräckligt många som utvecklar till exempel tarmcancer för en jämförelse, och det kan ta 20-30 år.
Att hälsosam mat minskar risken för cancer är forskarna enade om. Däremot finns inga klara belägg för att enskilda näringsämnen eller livsmedel i sig skyddar mot cancer. Men de vetenskapligt förankrade budskapen är tydliga: Fiberrika livsmedel och fullkornsprodukter bör ätas mer av.
Katarina Bälter ger ett exempel.
– Frukt och grönsaker, baljväxter och fullkornsbröd har en skyddande effekt, medan rött kött och charkuteriprodukter ökar risken för tarmcancer. Fiberrik mat suger åt sig vatten så att tarminnehållet blir större. På så sätt kommer cancerframkallande ämnen inte i kontakt med slemhinnan i tarmen i lika stor utsträckning. Fiberrika livsmedel gör även så att maten transporteras snabbare genom tarmen, och då minskar även risken för att celler i tarmen skadas.
Hon poängterar återigen att forskningen bygger på att jämföra grupper av människor, inte individer.
– Vi kan aldrig säga varför någon fått en viss cancersjukdom. Inte heller finns det några garantier för att slippa cancer om man lever hälsosamt. Men, varje liten förändring åt rätt håll räknas. Att inte bränna sig i solen, inte röka, inte dricka alkohol, att motionera, undvika fetma och se över sina matvanor är sånt vi vet minskar risken att drabbas av cancer. Att alkohol är kopplat till nio olika cancerformer, bland annat bröstcancer, är relativ ny kunskap och inte så känt i Sverige än.