Svenskarna sägs vara världens mest ensamma folk, och i coronapandemins spår blir årets julhelger extra isolerande för väldigt många. En som redan för flera år sedan började tänka till lite extra kring detta med julefrid för sina medmänniskors räkning, är Micce Rylander. Under ett antal år fram till 2019 var han Mariefredsbo, och under hela sitt yrkesverksamma liv, från att han i ungdomen var med och startade Hultsfredsfestivalen, har han arbetat kreativt. Som mångårig marknadsförare, idéspruta, innovatör och reklamare är han van att lösa problem och snabbt hitta oväntade lösningar.
– Julen är av tradition det tillfälle på året då vi helt plötsligt ger av oss själva. Vi blir mer givmilda och har lättare för att hugga i och hjälpa andra. Samtidigt är julen högkonjunktur hos kvinnojourerna och Bris. Ensamheten och behovet av någon att prata med är nog extra stort i år. Det är viktigare än någonsin att sträcka ut en hand och vara en god vän.
För några år sedan skapade Micce projektet "Ge bort ett leende".
– Jag gick själv igenom en livskris, skulle fylla år och ville bjuda många. Men så visste jag att flera av mina vänner hade ont om pengar. Då blir det jobbigt att både ge bort och ta emot presenter. Så jag införde regeln att allt skulle vara tillverkat av givaren; en sång, en teckning. Billigt och gjort med kärlek.
– En av mina vänner är skådis och präst, vid den tiden i Storkyrkan i Stockholm, och i samma veva skulle han arrangera en sinnesrogudstjänst på annandagen och frågade om vi kunde hitta på nåt annorlunda. Jag kände att Stockholm som fått rykte som den suraste staden i världen behövde leenden. På instagram la människor upp sina leenden, bilder som de skickade till någon som behövde lite glädje, och som jag sedan printade ut och hängde i en stor julgran i kyrkan.
I fjol hjälpte Micce sin dotter, som driver Mossebo gästhem i Vimmerby, att bjuda ensamma människor på julmat.
– Och så här blev det i år. Eftersom vi inte kunde göra samma sak i restaurangen denna jul ville jag hitta på något annat.
"Ring så delar vi" består av vad de flesta av oss har att ge bort, konstaterar Micce; din tid och lite vänlighet genom en telefonlur. Det underlättar också om man har konton på sociala medier.
– Men det skulle kunna fungera också på en fysisk anslagstavla. På ett äldreboende till exempel. Det är upp till dig som har lust att hjälpa till, att göra det till vad det blir.
Med följer ett personligt ansvar; dela och sprid Micces Facebookinlägg, och lägg ut samma sak på dina egna sociala medier, med ett eget foto och ditt telefonnummer – om det känns bra.
– Jag ber mina vänner att dela mitt inlägg, och ta ansvar för sin egen medverkan, gärna med en bild på sig själv och sitt nummer. Mitt första inlägg är delat ett 50-tal gånger och lever nu sitt eget liv på olika plattformar och i olika nätverk.
– Jag kan förstå om det av olika anledningar kan kännas olustigt att dela sitt telefonnummer, men då kan man göra detta till en tvåstegsraket. Be om ett messengermeddelande från den som vill prata, eller hitta ett sätt att komma runt problemet om du vill vara anonym.
Livet är fullt av små mikrotillfällen vi kan välja vad vi vill göra med, konstaterar Micce Rylander.
– Om vi alla hjälps åt kan vi se till att göra skillnad för varandra. Och som vi sa i Hultsfred: Går det inte så går det ändå.