– Generellt kan man säga att mekanisk återvinning är billigare och ger upphov till mindre klimatutsläpp än kemisk återvinning, säger Katarina Wärmark, klimatanalytiker på Naturvårdsverket.
Det finns flera olika typer av plast och de kan dessutom återvinnas på olika sätt. De vanligaste metoden är mekanisk återvinning och innebär att plasten värms upp och omformas till en ny produkt. Tekniken är relativt billig och enkel men fungerar inte på alla plaster och dessutom blir resultatet ofta av sämre kvalitet än ursprungsprodukten.
Kemisk återvinning av plast innebär att den återvunna plasten istället bryts ner till nya byggstenar. Tekniken har stora fördelar eftersom mer komplexa plaster går att bearbeta och plastmolekylerna kan sedan sammanfogas för att skapa ny plast. De håller dessutom lika hög kvalitet som ursprungsplasten.
Nackdelarna är att tekniken är svårare, dyrare och ger större klimatavtryck, vilket gör att Naturvårdsverket inte ser metoden som en universallösning.
– Det är därför fortsatt viktigt att vi arbetar med att förbättra utsorteringen av plasten, så att den kan materialåtervinnas på det billigaste och resurseffektivaste sättet, säger Åsa Stenmarck, plastexpert på Naturvårdsverket.
Plast står för över hälften av de fossila utsläppen från avfallsförbränning. För att nå klimatmålen behöver nyproduktion av plast minska, återvinningen öka och plast ersättas med andra material.