"Jag har jobbat som sjuksköterska sedan början av 90-talet, och kände mig rätt dum när jag insåg hur normen redan under vårdutbildningarna bara handlar om vit hud. Lite pinsamt är det att vi inte kommit längre", säger patientsäkerhetssamordnare Jenny Holmqvist.
På de ljusa och mörka träningsdockorna på bordet blir problemet uppenbart. Den "rodnad som inte bleknar vid tryck" som enligt normen i västerländsk, svensk och sörmländsk vårdutbildning utgör första stadiet till ett trycksår, syns på melaninrik hud som en mörk fläck. Den kan misstas för ett blåmärke, eller kanske en leverfläck. Och därmed orsaka betydligt mer smärta och problem än nödvändigt för patienten.
Sörmland arbetar sedan ett antal månader aktivt för jämlik vård av just trycksår. Och det tack vare två anställda som tog egna initiativ.
– Jag har jobbat som sjuksköterska sedan slutet av 90-talet, och kände mig rätt dum när jag insåg hur normen redan under vårdutbildningarna bara handlar om vit hud. Lite pinsamt är det att vi inte kommit längre.
Jenny Holmqvist i Eskilstuna är en av Region Sörmlands patientsäkerhetssamordnare. Hon och kollegan i Nyköping, Camilla Sjöberg, har nu sett till så att Sörmland tagit ett steg i rätt riktning – och därmed tillsammans med region Skåne är de första i landet som jobbar medvetet och aktivt för att göra hälso- och sjukvården jämlik på riktigt. Fokus ligger initialt på just trycksår.
Det började med att Camilla läste en artikel i våras. Om Zainab Jones, utbildningsansvarig på Kompetenscentrum i Malmö, sjuksköterska, modell och bloggare vars Instagramkonto @min_melanin har följare över hela världen. Genom att lyfta och belysa bristen på kunskap och konsekvenser av fel diagnoser och behandlingar för patienter med mörk hud har hon satt strålkastaren på ett enormt problem inom svensk hälso- och sjukvård.
Camilla och Jenny arbetar bland mycket annat sedan flera år på att personalen ska bli bättre på att snabbt upptäcka och behandla trycksår. En dag varje höst görs en nationell mätning av antalet trycksår per region just den dagen, och Sörmland har av och till legat rätt dåligt till i jämförelsen. Årets mätning har just redovisats. Patientsäkerhetssamordnarna konstaterar att tack vare trycksårsombudens numera ständiga arbete på slutenvårdsavdelningarna är resultatet bättre i år. Med färre utvecklade svåra sår.
Trycksår på ljus och mörk hud. Vanliga ställen där ett trycksår uppstår är på fötterna, höfterna, skinkorna och över svanskotan, som inte sällan kommer i dager. Såret kan uppkomma på bara ett par timmar om patienten legat stilla på rygg, med höjd huvudände.
Och bättre blir det nu när alla tre sjukhusen också fått mörkhyade vårddockor att studera och träna på.
– Ett trycksår kan påverka hela livet för patienten. Det skapar ett oerhört lidande, kan läcka och kladda och vara mycket smärtsamt.
Dit kan det gå väldigt fort.
– De här stora såren kan komma inom ett par timmar och när det väl gått hål på huden är det svårare att bromsa, kroppsdelen måste avlastas snabbt. Det gäller att personalen upptäcker de första stadierna. Och då måste de ha kunskaper om hur dessa yttrar sig också på melaninrik hud.
De båda sjuksköterskorna Camilla Sjöberg och Jenny Holmqvist är specialutbildade på högskola i patientsäkerhet. Nu har de tagit initiativet till att sjukhuspersonalen får öva trycksårsvård på både ljusa och mörka dockor, och är därför inbjudna att ingå i ett nordiskt nätverk för trycksårsexpertis.
Nog är det konstigt, menar Camilla Sjöberg och Jenny Holmqvist – som kopplat in Mälardalens universitet i jämställdhetsarbetet – att ämnet inte varit mer på tapeten. Att sjukvården inte vidgat perspektiven mer än så här. Men det finns inte mycket referenslitteratur till att alla hudåkommor ser annorlunda ut på mörkhyade ens i världen.
– Medarbetare som hunnit lära sig mer och som fått träna på de mörka dockorna säger "Varför har vi inte förstått det här tidigare?". Nu gör vi det i Sörmland, och vi trycksårsnördar ser till att sprida medvetenhet. Ingen ska få sämre vård på grund av sin hudfärg.