Det säger Erik Spolander, verksamhetschef på behandlingshemmet utanför Vingåker, när vår serie om narkotikan i samhället i dag fortsätter för tredje dagen i rad.
Här har sörmlänningar behandlats mot alkohol- och narkotikamissbruk sedan 1996. Under det senaste året har behandlingsbilden både förvärrats och förändrats: allt fler patienter har använt nätdroger som MDPV, Ketamin och Spice.
I fjol kom 291 män och kvinnor till Vårnäs öppna intag för behandling. Antalet är ungefär detsamma i år. Snart har en majoritet av patienterna provat eller missbrukat nätdroger, befarar vårdpersonalen.
— De känner till riskerna men stoppar i sig ändå av preparat som de inte vet vad det är, säger sjuksköterskan Anki Andersson.
Många kommer till Vårnäs i ett mycket dåligt fysiskt och psykiskt skick.
— Vår första uppgift är att avgifta dem och för det har vi ett inarbetat arbetssätt. Men när patienterna har tagit nätdroger får vi problem: vi har ofta ingen aning om vilka substanser de har i kroppen. Då tvingas vi jobba i blindo mot abstinensen och riskerar att göra felbedömningar, säger Spolander.
Bruket av nätdroger beskrivs som att spela rysk roulette med livet som insats. Drogerna är inte sällan en blandning av preparat. Risken för överdosering är hög. Senast i somras larmades om att drogen 5-IT upptäckts vid 14 dödsfall i landet. Samtliga 14 var unga män.
Nätdrogernas tid som enbart ett ungdomsfenomen är dock förbi. Det vittnar Vårnäs om: tillgängligheten och de relativt låga priserna har gjort nätdrogerna intressanta även för äldre missbrukare.
— Vi hade nyligen ett talande exempel i form av en "klassisk" alkoholist, drygt 50 år gammal. Till och med han har upptäckt och använt nätdroger.
Vårnäspatienternas medelålder är drygt 40 år. I den gruppen har cirka 30 procent använt nätdroger. Ett halvår tidigare var motsvarande siffra 18 procent.
— Det är obehagligt. Och ingen har någon kontroll, konstaterar Spolander.
Även om Sverige är snabbast i Europa på att kriminalisera nätdroger, är en stor del av utbudet legalt. Det tjänas grova pengar på handeln samtidigt som kommunerna knäar under stigande mångmiljonkostnader för avgiftning och behandling.
Nätdrogerna påverkar också synen på droger över huvud taget, vilket riskerar att öka missbruket ytterligare.
— Vi har haft patienter som gått på amfetamin i 20-30 år som säger att nätdrogerna inte liknar något annat de har tagit. Och vi har stött på 20-åringar som är alldeles slut i både kropp och huvud, berättar Vårnäs sjuksköterskor.