– Skolor är en bra arena eftersom vi har en fantastisk möjlighet att påverka där. Alla skolor skulle kunna jobba mer med ämnet, säger Malin Göransson, utbildningsansvarig på diskrimineringsbyrån Humanitas.
Enligt henne är det fortfarande många människor som inte vet hur de ska hantera när de själva eller någon annan utsätts för näthat. Dessutom, menar hon, är det många som inte reflekterar över vad kränkningarna kommer från. Just därför drog Humanitas igång projektet Nätityder, där de föreläser för idrottsföreningar, ungdomar och personal på skolor om näthat utifrån ett jämställdhetsperspektiv.
– Vi pratar om hur hatet kan se olika ut beroende på kön, kopplat till de normer som finns i samhället, säger Malin Göransson.
Brottsförebyggande rådet, Brå, har analyserat över 700 polisanmälningar från 2012 gällande hot och hat på nätet. Det visade att flickor i större utsträckning anmäler kommentarer de fått för sitt utseende och sexuella trakasserier medan killar oftare anmäler att någon har hotat att slå ner eller döda dem.
Kvinnors anmälningar rör ofta upprepade hot och kränkningar. När det gäller näthat mot män handlar det ofta om att de har hängts ut som kriminella på olika sidor.
Det finns också skillnader i vem som står bakom hoten, enligt rapporten från Brå. Unga killar berättar att det ofta är någon i deras bekantskapskrets som hotar dem. Så kan det också vara i tjejernas fall men de kontaktas även av okända människor. Bland de vuxna, särskilt kvinnor, är det vanligare att de trakasseras av en partner, nuvarande eller före detta.
– Vissa tror att näthat bara är ett problem bland unga, men näthat är inget ungdomsfenomen. Vuxna näthatar också vilket är något vi lyfter med ungdomarna när vi är ute och föreläser, säger Malin Göransson.
Projektet Nätityder inleddes i mars 2014 med föreläsningar på skolor runt om i länet. Under 2015 har projektet utökats och vänder sig även till idrottsföreningar.
– Det vi har märkt är att många tycker att det är en svår fråga. Flera lärare till exempel har varit osäkra på hur långt skolans ansvar sträcker sig, säger Malin Göransson.
Hur långt sträcker det sig då?
– Skolan har ansvar för allt som går att koppla till skolverksamheten. Vet man att det rör sig om elever som går på samma skola eller att en elev på skolan kränks av jämnåriga från en annan skola så är det skolans ansvar att ingripa.
Malin Göransson säger att det viktiga är att både vuxna och ungdomar är medvetna om problemet och de strukturer som ligger bakom näthat. Först då går det att arbeta med ämnet på riktigt.
– Vi vet att lärare har svårt att hinna med men vill man komma någonstans med problemet på riktigt måste man diskutera varför det blir något negativt när någon bryter mot normen och hur detta i sin tur blir en källa till kränkningar och trakasserier, säger hon.