Nidal tar emot på ett asylboende i Sörmland. Han visar in oss i rummet. På en kokplatta står en kastrull och puttrar, i en skål har han sköljda kidneybönor. I rummet finns också tre sängar, en våningssäng och en enkel. Rummet mäter kanske tio kvadratmeter.
I enkelsängen ligger en landsman och vilar. Han har nyligen kommit till boendet och de har aldrig tidigare träffats.
– Tidigare var vi tre personer som delade på rummet, säger Nidal.
Vi pratar ömson svenska, engelska och med hjälp av gester.
Nidal flydde från krig och terror i Afghanistan. Han var under flera veckor på flykt mot Europa och en fristad. Förra hösten landade han i Sörmland och fick plats på ett asylboende. Han går i skola några timmar varje dag och spelar och tränar fotboll i ett lokalt lag.
För fem månader sedan bar han på en hosta som inte gav med sig, som en rethosta. Dessutom hade han feber som kom och gick.
– Jag hade ont i kroppen och var trött, orkade inte så mycket, säger Nidal.
Vid en hälsoundersökning skickades han vidare för undersökning och slutligen visade det sig att han var sju i tuberkulos. Han fick vård på lung- och infektionskliniken vid Mälarsjukhuset. Där var han i drygt en vecka.
– Det var doktorn som sa att jag hade tbc, säger han.
Tuberkulos har ökat i Sverige, främst bland unga män från Afghanistan.
Tuberkulos är en lömsk sjukdom, det kan till exempel ta flera månader från smittotillfället innan sjukdomen bryter ut. Risken att utveckla tuberkulos är som störst de första två åren, men en liten risk att insjukna finns hela livet.
I dag är Nidal tillbaka på fotbollsplanen, men han äter fortfarande mediciner.
Fotnot. Nidal heter egentligen något annat.