Mälarens höga vattenstånd syntes tydligt på flera håll i Kvicksund vintern 2019.
En månad har gått sedan Beatrice Ask, landshövding i Sörmland, tillsammans med landshövdingarna i fyra andra län skickade brevet till Miljödepartementet. Innehållet i brevet är alarmerande.
– Landshövdingarna har gått fram till regeringen tidigare men det har liksom inte hänt något och nu kände vi att vi behöver ta tag i det här, säger Beatrice Ask.
Det gäller Mälaren och Hjälmaren, två sjöar som är livsviktiga för regionen och som är sammanlänkade med varandra. Och hur framtiden kommer att bli om ingenting görs. Höjda havsnivåer, förändrade vårfloder och mer översvämningar under sen höst är några exempel. Utmaningarna är många.
– Skräckscenariot är att Mälaren tar in så mycket havsvatten att det blir en saltvattensvik, säger Beatrice Ask.
Länsstyrelsen har identifierat tre åtgärdsstrategier. Det så kallade nollalternativet innebär att man inte gör några åtgärder utan låter Mälaren bli en havsvik i framtiden. Det andra alternativet innebär att man höjer vattennivån i Mälaren i takt med att havet stiger. Det tredje alternativet handlar om att bygga skyddande barriärer i Stockholms skärgård.
– Det vi har gjort från länsstyrelsens sida är att se tre huvudinriktningar och de har lite olika för- och nackdelar, säger Beatrice Ask.
I sitt brev kräver landshövdingarna att det görs en utredning som leder fram till en plan på åtgärder. Samtliga alternativ innebär nämligen stora förändringar. Att höja medelnivån i Mälaren är inget som görs utan konsekvenser, inte heller att anlägga barriärer i skärgården är en enkel sak. Att låta en sjö som förser omkring två miljoner människor med dricksvatten bli en havsvik är kanske inte ens ett alternativ.
– Det är därför man behöver göra en nationell utredning. Vad innebär alternativen, vad krävs och vad är kostnaden? Så detaljerat har inte vi kunnat jobba med det, säger Beatrice Ask.
– Det är viktigt att förutsättningslöst titta på vilka alternativ som finns och sedan måste man någon gång bestämma sig och ha en strategi.
I december 2019 stod alla 36 dammluckor i Rosenfors i Skogstorp i Eskilstuna öppna för att tappa Hjälmaren på så mycket vatten som möjligt. Hjälmaren har även det omvända problemet.
Sjöarna är centrala för dricksvattenförsörjningen och jordbruket men även för friluftsliv och rekreation. De påverkar även intilliggande samhällen när de svämmar över eller om vattennivåerna blir för låga.
– Det måste lyftas upp på en nivå där man faktiskt kan fatta strategiska beslut. Vad man ska göra och vem som ska göra vad. Regering och riksdag har också möjligheten att tala om för både länsstyrelser och andra att det här måste ni åstadkomma. Då får man lite mer kraft i beslutsprocesserna och det tror jag att man måste använda här.
Hur bråttom skulle du säga att det är att ta tag i det här?
– Det är ganska bråttom. De stora problemen som kan uppstå, vad vi förstår, tar sikte på kanske 100 år. Men det är ett väldigt högt befolkningstryck i Mälardalen vilket innebär att kommuner ska planera för bostadsområden exempelvis. Det är mycket som händer. Ju snabbare man bestämmer sig för vilka åtgärder som behöver vidtas och hur problemen ser ut och hur man tänker hantera dem, desto mindre risk är det att vi bygger fast oss vid någonting som ger onödiga problem.
En månad har gått sedan ni skickade brevet, har ni fått någon respons?
– Nej, inte än. Vi har hört av oss tidigare och det som hände då var att regeringen bland annat beslutade att lägga frågan till en utredning. Tyvärr tog den inte tag i problemet, så det krävs ett omtag.
Tror du att det kommer tas på allvar den här gången?
– Det tror jag eftersom klimatfrågorna är mycket mer aktuella. De här frågorna är aktuellare än någonsin och alla är medvetna om att klimatfrågorna är nödvändiga att ta tag i.
När tidningen hör av sig till Miljödepartementet för en kommentar är det Josefin Sasse, pressekreterare hos miljö- och klimatminister samt vice statsminister Per Bolund (Mp), som svarar:
– Regeringen är just nu en övergångsregering, vilket begränsar vad den kan fatta beslut om eller uttala sig om. Därför får jag avböja detta i dagsläget.
Sedan frågan ställdes har Miljöpartiet lämnat regeringen och sina ministerposter.
Beatrice Ask är, som hon säger det själv, luttrad:
– Jag har stora förhoppningar om att man kommer att ta vår skrivelse på allvar när man väl har ruskat av sig dammet efter alla politiska turer som just nu präglar regeringskansliet.