Hur mycket tid barn får spendera framför skärmen varierar för varje förälder. När det gäller forskningen finns det rekommendationer. World Health Organisation rekommenderar noll skärmtid för barn under två år, och högst en timme för barn mellan två och fem år. Att eliminera all skärmtid kan bli väldigt svårt. Men det kanske säger mycket om hur den påverkar oss negativt. Då digitala verktyg blir ett obligatoriskt läromedel redan i förskolan, kan det bli svårt att hålla skärmtiden nere för de små. Något Tove Ladberg, 37 år reagerar strakt på, då hon som många andra har barn som snart börjar förskolan.
– Det känns som de tappat fokus på vad förskolans huvuduppdrag egentligen är, säger Tove Ladberg och förklarar att det hela känns lite som ett experiment.
Något som oroar Tove Ladberg är de historier hon fått höra från olika förskolor, där barnen ska ha spenderat flera timmar framför sina läsplattor. Något hon inte vill att sina egna barn ska utsättas för.
– Det finns inte så mycket forskning hur digitaliseringen påverkar barnen, berättar Tove Ladberg och syftar på att vården inte skulle genomföra en ny behandlingsmetod utan en noggrann undersökning.
Någon som ser negativt på dagens utveckling är barnpsykoterapeuten Hassan Jaghoory. Han menar att digitaliseringen påverkar oss på olika fronter men främst drabbas de sociala interaktionerna.
– Den verbala förmågan har minskat på senare tid, vuxna pratar allt mindre med sina barn nuförtiden, berättar Hassan Jaghoory som också förespår en epidemi av mutism, vilket innebär en psykiskt eller fysiskt framkallad oförmåga att tala.
Att barnen skulle tillbringa mycket tid framför skärmar ändrar också deras sätt att tänka och uppfatta saker och ting, något som Hassan Jaghoory befarar.
– Barnens tänkande blir mer svart-vitt, berättar Hassan och menar att det kan få flera negativa påföljder som eventuellt leder till ångest och depression. Han menar att informationssamhället vi lever i idag har omedvetet förhindrat en utveckling av en djupare identitet.
Det finns såklart många fördelar med teknologin, men vi bör vara försiktiga med hur vi använder den, menar Hassan.
– Teknologin och dess framgång är såklart fantastisk, men vi måste fundera på hur den också påverkar oss.
De starka reaktionerna är enligt Helena Carlsson på Skolverket byggda på att en felaktig bild har målats upp av hur förskolan ska digitaliseras.
– Det har blivit en bild av att barnen bara ska sitta stilla med en läsplatta på förskolan, berättar Helena Carlsson och menar att så är inte fallet.
Hur man säkerställer det är upp till varje förskola, menar Helena Carlsson och förklarar att rektorn ansvarar för att en god miljö säkerställs.
Då användandet av digitala verktyg ökat markant på senare år, så förklarar Jennifer Gustafsson, barnskötare på Franciscus förskola. Att vi också måste vara ansvarsfulla med hur vi använder tekniken.
– Vi lever i en digitaliserad värld, vilket medför både för- och nackdelar. Man får ta på sig sina kritiska glasögon och använda sitt sunda förnuft, förklarar Jennifer Gustafsson.
På Franciscus förskola är användandet av digitala verktyg ett framgångsrikt koncept enligt Jennifer Gustafsson.
Fotnot: Ett citat i en tidigare version med uppgifter om hur mycket läsplattor använts på en specifik förskola har tagits bort.