Det nya decenniet kom med flera positiva ekonomiska nyheter för landets pensionärer. Den 1 januari höjdes både maxbeloppet och inkomsttaket för bostadstillägget. Dessutom har garantipensionen höjts och skatten för pensionärer sänkts för den som har över 17 000 kronor i pension.
Greta Gustafsson, 83, i Skogstorp utanför Eskilstuna, är en av de som får del av förändringarna. Trots ett långt yrkesliv som undersköterska får hon ut drygt 11 700 kronor i allmän pension och bostadstillägg efter skatt. Med de nya reglerna är hon berättigad till ungefär 500 kronor mer per månad.
– Ja, vad katten ska jag göra med de pengarna, säger hon skämtsamt när hon öppnar brevet från Pensionsmyndigheten och nås av beskedet.
Greta bor i en bostadsrätt i Skogstorp sedan 40 år. De senaste 20 åren har hon fått bära kostnaderna själv, efter att hennes man gått bort.
Hon är noga med att hon inte vill framställas som en "gnällkärring", men säger att:
– Det är klart, att det är väldigt lite pengar. Man har jobbat och fött upp alla ungar, att det ska vara så himla dålig pension, för det är det.
Sedan barnsben har hon lärt sig att få slantarna att räcka, och det är ingen skillnad nu. Hon kastar aldrig mat, och säger att hon är "väldigt bra på att hitta röda prislappar."
Med bostadstillägget på drygt 2 000 per månad kan hon göra mer än det absolut nödvändigaste.
– Jag tycker inte att det är något synd om mig, för jag är inte så utsvävande. Men skulle jag bli utan bostadstillägget skulle jag få avstå sådant som jag nu unnar mig, som att åka på teater. Det skulle ju bli tråkigare, säger hon.
Men någon bidragstagare tycker hon inte att hon är.
– Nej, jag tycker att jag är värd de här pengarna, säger hon.
I dag får cirka 290 000 pensionärer bostadstillägg. Men Pensionsmyndigheten beräknar att det finns många pensionärer som struntar i att söka – trots att de har rätt till pengarna.
– Våra uppskattningar ger oss skäl att tro att det finns ett mörkertal på omkring 100 000 pensionärer. Vi har förbättrat vår information de senaste åren för att fler ska få del av tillägget, säger Linda Nyman, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten.
Den som väl ansöker om bostadstillägg får räkna med att vänta – länge. I dagsläget tar Pensionsmyndigheten fem månader på sig för att handlägga en ny ansökan, och den som anmäler ändringar kan få vänta i uppemot nio månader. Detta är något som på sistone fått regeringen att ryta ifrån och kräva att handläggningstiden minskas till 60 dagar.
Linda Nygren på Pensionsmyndigheten säger att man just nu genomför flera åtgärder för att komma tillrätta med väntetiderna.
– Just nu pågår en febril aktivitet. Vi har anställt många nya och fått ett nytt handläggningssystem. Vår förväntan och vår ambition är att få ner tiden avsevärt, säger hon.
Berättigad till bostadstillägg är den som har en inkomst på mindre än 16 500 kronor per månad. Men Pensionsmyndigheten tittar på hela ekonomin, och väger in bostadskostnaden och vilka tillgångar och besparingar man har, innan de tar sitt beslut.
Många tycker att det är krångligt att ansöka om tillägget. Linda Nyman tipsar om att det sedan 2017 går att låta en anhörig göra jobbet.
– Bostadstillägg betalas ofta ut till våra äldsta pensionärer, som bor ensamma eller på äldreboende. Därför känns det bra att anhöriga kan göra hela ansökan med e-legitimation på vår hemsida, säger hon.