Högskoleverket säger i sin senaste årsrapport att det pågår en utveckling mot jämnare könsfördelning bland lärare och forskare. Antalet kvinnliga professorer i landet har fördubblats på tio år, enligt högskoleverket.
Också på Mälardalens högskola har fördelningen av professorsstolar jämnats ut under de senaste åren. 2010 nyrekryterades sex professorer, tre kvinnor och tre män. Året innan slog pendeln kraftigt åt andra hållet, av tre nya professorer var samtliga kvinnor.
Men 2011 tog rekryteringen alltså ett rejält kliv tillbaka ur jämställdhetssynpunkt. Och det är fortfarande långt till målet att 40 procent av professorerna på Mälardalens högskola ska vara kvinnor.
Högskolans rektor Karin Röding vill inte dra för stora slutsatser av statistiken för enskilda år, eftersom det rör sig om så få tjänster.
– Men visst går utvecklingen väldigt långsamt. Det är ett problem vi delar med andra lärosäten, både i Sverige och andra delar av världen.
Av de som i dag antas till högre utbildning är 60 procent kvinnor. Fördelningen kvinnor-män bland disputerande doktorander är 50-50.
– Men högre upp händer någonting som gör att kvinnorna inte bryter igenom glastaket till de högsta tjänsterna. Kanske bedömningsnormerna inte passar kvinnor. Eller kanske är det för att kvinnor inte är lika intresserade av att jaga de sponsorer som krävs för fortsatt forskning.
Nu har frågan om den ojämna fördelningen av professorsstolar ändå nått upp till regeringsnivå. Regeringen har satt upp rekryteringsmål för professorer, men bara för de största lärosätena. Mindre högskolor, och dit räknas MDH i det här fallet, är undantagna.
– Men kanske det kan få effekt även för oss. Det är bra att det kommit upp på dagordningen igen, tidigare regeringar arbetade mycket med rekryteringsmål, säger Karin Röding.