Begreppet tolkas av många som bra bemötande. Men det är mer än så, förklarar Linda Lännerström, verksamhetsutvecklare på landstinget.
– Det handlar om fler saker, som makt, roller och förutsättningar för att vara delaktig på alla nivåer.
Det är också bakgrunden till att landstinget startat projektet Kroniskt engagerade 2.0, med Linda Lännerström som projektledare. Projektet, som ska pågå till slutet av november, drivs inom primärvården och syftar till att förändra vården utifrån kroniskt sjukas behov.
Fyra av landstingets vårdcentraler har valt att vara med: Skiftinge och Fröslunda i Eskilstuna, Linden i Katrineholm och Bagaregatan i Nyköping. Varje delprojekt har inriktning på en kronisk diagnos utifrån vårdcentralens eget önskemål.
Också den som inte är direkt engagerad i projektet kan ta del av det, genom utbildningsfilmen "Från guru till guide" som finns på landstingets hemsida. Filmen visar hur en patient får diagnosen KOL vid ett läkarbesök på en vårdcentral och hur även små förändringar i läkarens förhållningssätt och bemötande kan göra stor skillnad för patienten.
– Vi hoppas att filmen ska få medarbetare att börja reflektera över vad som händer i mötet med patienten, säger Linda Lännerström.
Det är långtifrån första gången som sjukvården i Sörmland funderar i personcentrerade banor. Linda Lännerström har själv varit engagerad i ett liknande projekt som genomfördes med pengar från Socialdepartementet.
– Det här är en vidareutveckling, säger hon.
En viktig del av personcentrerad vård är att i större utsträckning utgå från patientens egna behov.
– I den traditionella sjukvården är det vården som identifierar behovet, men går man till patienten och frågar är det ofta helt andra saker och behov som kommer fram, säger Linda Lännerström.
För att återknyta till exemplet i inledningen, om behovet av träning, kan det vara effektivare att fråga patienterna om de vill träna än att bara tala om för dem att de bör göra det.
– Det finns en psykologisk aspekt i att få veta att man har en kronisk sjukdom, en sjukdom som inte går över. Det är jobbigt att anpassa sig och det är aldrig lätt att förändra en livsstil.
– Många patienter vittnar också om att de tycker det är jobbigt att komma på kontroll. De känner det som en bedömning, som "har du skött dig nu?".
Svensk sjukvård är hårt ansträngd. Finns det verkligen tid till en vårdform som går ut på att lyssna in och göra patienten delaktig?
Inger K Holmström, professor i vårdvetenskap vid Mälardalens högskola och expert på personcentrerad vård och kommunikation, anser att det gör det.
– Det finns forskning som visar att personcentrerad vård inte tar längre tid. Det handlar om vad man gör med den tid man har. Det inledande mötet med en patient kan visserligen behöva ta längre tid, men det har man igen längre fram.
– Om patienterna känner sig nöjda med vården är chansen större att de följer överenskommelser man gjort. Då blir också hälsan bättre.
Och det är inte bara patienterna som blir nöjdare.
– Studier visar att det även gäller vårdpersonalen, säger Inger K Holmström.